Annons

Trojka på väg till Aten

På måndag är trojkan tillbaka i Aten igen. Samma dag väntas den spanska regeringen lämna in en formell ansökan så att ett konkret bankstöd kan tas fram.

Euroländerna räknar med att de spanska bankerna behöver 52 miljarder-62 miljarder euro i extra kapital. Exakt vilken prislapp som sätts på stödpaketet avgörs i de förhandlingar som vidtar så snart den spanska regeringen lämnat in sin begäran. Ett beslut väntas när euroländernas finansministrar träffas den 9 juli i Bryssel.

För snart två veckor sedan lovade euroländerna att bidra med upp till 100 miljarder euro till den hårt ansträngda spanska banksektorn, men de summor som det nu talas om är alltså betydligt mindre.

Krisande spanska banker upptog en stor del av mötet mellan euroländerna på torsdagskvällen i Luxemburg. Ett annat problem som avhandlades var Grekland och den nyvalda regeringens krav på att omförhandla det andra stödprogrammet.

Begär två år till

Grekiska medier talar om att regeringen vill ha två ytterligare år på sig för att få landet på fötter igen.

Men enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker diskuterades inte sådana detaljer.

Allt beror på vad trojkan kommer fram till under sitt besök i Aten, sade Juncker på en sen pressträff.

Den så kallade trojkan - EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) - åker till Aten på måndag för att inspektera hur mycket av reformåtgärderna som gått i stå under valkampanjandet och hur långt från målen som landet befinner sig.

Men tid är pengar och i Greklands fall kan det innebära att euroländerna måste bidra med ytterligare 20 miljarder euro framåt 2015, om landet fortfarande inte klarar av att låna på marknaden då.

Hård kärna

Vi tror att om vi skulle ge mer tid, så är det stor risk att det också betyder mer pengar och att stödprogrammet behöver öppnas igen och förhandlas om. Det är omöjligt för oss, sade Finlands finansminister Jutta Urpilainen på väg in till mötet.

Tillsammans med Tyskland och Nederländerna tillhör hon den hårda kärna av länder som vill se så få och så små justeringar som möjligt. Andra, till exempel Frankrike, intar en mer flexibel hållning och menar att det inte är meningsfullt att pressa på med samma krav och tidsplan som tidigare om verkligheten ändrats och målen inte är inom räckhåll.

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons