Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Typisk topplagspoäng

ÖRNSKÖLDSVIK. 2-3 efter straffar mot Luleå.
Inte så mycket att höja på ögonbrynen åt. I Modo hittar vi trötta huvuden, armar och ben efter en tung träningsperiod.
Ändå blev det en pinne. Sånt kallas typisk topplagspoäng.

Annons

ulf.eklund@allehanda.se 0660-29 55 41
För ett par år sedan, de gånger spelet gick på kryckor och spelarna var slitna, hade den här typen av matcher, tveklöst, slutat med en nollpoängare.
Luleå hade vänt hem till Norrbotten med si så där 4-1 i bagaget.
Punkt slut.
Men dagens Modo har glädjen, bredden, spänsten och fysiken - ett topplags fyra hörnstenar som betyder så oändligt mycket. Det som i en jämn elitserie skiljer ljuvliga täten från ruggiga kön. Grundkvaliteten som ger poäng efter en halvdan, snudd på dålig, insats.

LULEÅ VILLE, INTE MODO
Brithéns gäng gjorde en sådan mot Luleå i lördags. Det såg bra ut i första perioden, men poängsugna motståndare fick fart i andra ronden och under resten av matchen var Luleå det bättre laget.
Inget snack om saken.
Ja, vi har medvetet tränat ganska hårt den senaste tiden och är nog lite slitna. Dessutom fightades Luleå verkligen för poängen, sa Stefan Öhman, en av få utropstecken i hemmalaget.
Andreas Pihl brottades med Per Ledin i början av andra perioden. Bägge fick lämna isen för omklädningsrummet en händelse och en straffpåföljd som gynnade Luleå.
Pihls frånvaro innebar att Modo sakta men säkert sjönk. Utan Modo-keepern Peter Hirsch storspel och tydliga vänskap med målramen hade Ulf Taavolas kämpalag avgjort under ordinarie matchtid och det var få som klagade högt då gästerna snodde bonuspoängen i strafflotteriet.
Med tanke på skador och att vi är lite nertränade tycker jag ändå att vi gjorde en hyfsad match. Det känns, trots allt, ganska stabilt, fortsatte Stefan Öhman.
Centerforwarden spelade sin 200:e match i Modotröjan och den egna utvecklingen har gått hand i hand med Modos positiva trend. Förr var Öhman, åtminstone i Modo, en utfyllnadsspelare som sällan utmärkte sig. Nu är han en gedigen, klok och pålitlig elitseriespelare som ofta vinner en mot en-situationer och är oöm och jobbig att möta runt målburar och i sarghörn.
Ledningsmålet var läckert. Tekning, pucken snabbt bakåt till Magnus Hedlund som skickade iväg en hård isare. Öhman stack fram klubban, gummit ändrade riktning och Luleåmålvakten Daniel Henriksson var chanslös.
Jubileumsmatch och första målskytt en bra kombination. Paket och blomsterkvast följd av en läcker fullträff.

STEFAN UPPVAKTAD
Roligt att klubben visar sin uppskattning. I övrigt tänker man inte så mycket på hur många matcher man har avverkat. Att jag var på väg mot 200 läste jag i tidningen, sa Stefan.
I samma tidning har vi hyllat kanonvärvningen Richard Lintner. Då är det på sin plats att han även får ris då han förtjänar det. Lördagens insats var hans sämsta i Modotröjan och puckarna från hans klubba hittade ytterst sällan rätt adress.
Men han var inte ensam på ett svagt skift. Det var många på isen som uppenbarligen kan mycket, mycket bättre. Mattias Weinhandl och Miroslav Hlinka är några exempel och den duon känns plötsligt som lagets två sista forwards. Kanske är det i samma stund ett gigantiskt styrkebesked beträffande Jim Brithéns lagbygge.
En annan vi inte rosar är Gävle-domaren Patrik Sjöberg. Hans insats gav ordet nivå ytterligare en innebörd.

ULF EKLUND

Annons
Annons
Annons