Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska SIK bli allsvenskt

– Vi väntar med målsättningen och vill inte prata om allsvenskan, säger tränaren Tommie Andersson försiktigt.
Men den överstegsfinten går vi inte på.
Själevad spänner bågen i smyg och har redan inlett resan. Destination; damallsvenskan.

Annons

Charlotte Gimbergsson och Veronica Lundholm från Arnäs, Jenny Johansson, Hägglunds, och Emma Jonsson, MG 83. Det är kvartetten som senast anslutit till SIK-truppen och som, åtminstone fram till jul, ska träna hårt med sitt nya lag.
Framtiden får utvisa om de finns kvar i laget då det så småningom vankas seriepremiär i april nästa år.
Och Själevad väntar på fler starka kort, trots negativt besked från anfallsspelarna Helen Stillmark, Iggesund, och Lena Persson, Ope. I dagarna funderar, bland andra, Katarina Söderberg om hon ska stanna i Sunnanå (Skellefteå) eller flytta hem till Örnsköldsvik igen - och hjälpa Själevad upp i damallsvenskan.
Laget var ju som bekant och nosade på högsta serien ända in i slutomgången. En framgång som gör att klubben nu på allvar siktar uppåt.
Träningsdosen ökas markant. Tidigare tränade laget två pass i veckan före jul samt två individuella fyspass. I dag handlar det om fem gemensamma träningar i veckan och efter årsskiftet 6-7 gånger fram till seriepremiären. Träningen ska dessutom bli mer varierad, vilket innebär mer fokus på koordination, spänst och balans.
Trots att tränaren, Tommie Andersson, är försiktig gör han ingen hemlighet av att ribban höjts:

LAGET ÄR INTAKT
Vi har höjt den varje år och i takt med det ökas kraven på laget och hela föreningen. Även spelarna ställer högre krav och det tycker jag är naturligt med tanke på att vi umgås närmare 280 dagar per år.
Andersson inleder nu sin fjärde säsong som SIK-tränare och aldrig tidigare har han varit så hoppfull. Laget är i det närmaste intakt och eventuella nytillskott blir förstärkningar till en redan stark trupp.
Det är första gången jag får uppleva att vi kan behålla alla spelare från en säsong till en annan. Det innebär att vi kan bygga vidare på det vi har istället för att börja om på nytt, fortsätter Tommie.
Och enligt SIK-tränaren finns det i dag en betydligt större acceptens från grannklubbarna apropå satsningen.
Det är min uppfattning. Samtidigt kan jag förstå om det finns ledare i andra klubbar som är lite sura på oss. Vi har inte kunnat ge tillbaka i samma utsträckning som vi fått och samarbetet med andra klubbar är något vi måste förbättra.
Några enstaka tåfjuttar skilde Själevad från avancemang tidigare i höst. Men det råder inga bittra eller sura miner i laget. Det konstateras omedelbart då vi hälsar på under Body Balance-träningen i går kväll.

INTE MOGET ÄN...I
Så här i efterhand var det bra att vi inte gick upp. Det här laget är inte moget för allsvenskan, säger Tommie Andersson.
Men om drygt tio månader är det skördetid och då ska kraftansträngningen bära frukt. Då ska Själevad vara i toppen av damettan och sedan, helst av allt, ta steget upp i fotbollens finrum. Det trots att det blivit betydligt tuffare då division I-serierna, inför nästa säsong, bantas från tre till två.
Vi borde helt klart bli bättre än förra säsongen, säger Tommie.
Om vi, trots allt, fantiserar om allsvenskan; behövs en inomhushall för att ni ska kunna hålla er kvar?
Absolut. Vi förlorar viktig träning i fyra månader gentemot klubbar som har tillgång till en hall. Tänk bara; lilla Ytterhogdal i Jämtland, som har ett division III-lag. Där byggs en inomhusanläggning för 15 miljonerÉ


ULF EKLUND

Annons
Annons
Annons