Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Jag tror, jag trorpå isracing…

En mild, blöt och ganska trist söndag. Vintervädret sviker och bilen blir skitig – igen. Det har onekligen funnits gladare dagar, men jag blir omedelbart på bättre humör då jag låser bildörren, stoppar anteckningsblocket under armen och stegar in i depån på Kallehov.

Jag befinner mig på ÖMK Rundbanas isoval där Stefan Svensson och andra ÖMK:are kör skiten ur övrig isracingelit, där motorprofilerna går runt och myser, där varmkorv och hamburgare är så farligt gott och där alla är nöjda över nästan allt även över att stanken från soptippen i Må går att stå ut med.
Det här är idrott, sa någon.
Jag hittar inga argument för att säga emot.

Stefan Svensson och Posa Serenius knallar runt som kungar i depån i positiv bemärkelse. Där finns inte ett spår av divalater, istället bjuds det frikostigt på körtips och när det blir åka av finns det ingen, absolut ingen, som är i närheten av två av världens tuffaste isracingförare. Jag har inte frågat, men jag gissar att det sitter, eller har suttit, ett antal hundra stygn i gubbarna. Och tänk på alla de som pryder ryggar, stjärtar och lår på övriga i ÖMK, på de i SMK Gävle, Bollnäs MK, Funbo och SMK Hedemora. Nu snackar vi tusental.
Isracing är ju som bekant ingen sport för klena fegisar. Och det är ingen som gnäller över onda handleder, blodiga armbågar eller spikar i ryggen. Ingen skulle ens komma på tanken att hoppa av cykeln på grund av onda ljumskar eller ett slitet litet ledband.
Kommer det 350 snubbar för att titta på mig ska det minsann bli åka av. Jag tror att tankarna rör sig åt det hållet. Killarna ser nämligen ut att ha så förbaskat roligt. Publiken, där majoriteten vet vad skit under naglarna innebär, hyllar fler än bara hemma-favoriterna och legenden Berndt Berra Hörnfeldt njuter i sin roll som lagledare. Han som coachar ett gäng oerhört taggade, och tvingas dämpa istället för att peppa.

Det finns inga sura miner och undantagen, de som grinar illa, har anledning till det. En är hemmaåkaren Hans Tjärnberg som redan är i praktslag, kanske i sin livs form, men inte har en gnutta tur med utrustningen. Är det inte cykeln som krånglar så är det stoppsnöret som fastnar i gashandsken.
Men tur är väl det. Tur för spänningen för faktum är att ÖMK med Svensson och Serenius kryddat med Tjärnberg, Ulf Engenström och Hans Olsén är ett överlägset lag i svensk isracing. Inget kan ändra på det i vinter. Inte ens när SMK Gävle får tillbaka skadade stjärnan Ola Westlund.
Två stopp på maskinerna och Tjärnbergs snöre. I övrigt var det total hemmadominans resterande 17 heat och nu har ÖMK tre segrar i elitserien av lika många möjliga. Fem matcher återstår, men det luktar redan SM-guld.
Och Stefan Svensson tog full pott. 50 kronor per poäng innebär 750 spänn rätt ner i fickan. Slantar som räcker till cirka 70 av bakdäckets 170 spikar.
De du, Wernblom.

Jag tycker att isracing, på sätt och vis, befinner sig på idrottens ruta ett. Engagemang, välvilja och ett närmast fanatiskt intresse utgör hörnstenarna i en idrott där alla känner alla och där ingen förväntar sig att bli behandlad för mer än någon annan.
I går blev jag kär i isracing.
Och Posas Pack sjunger:
Å-å-å-å, Posa han é bäst när Posa åker cykel då är det fest.
Nu kan Stefans Stollar äntligen kontra:
Å Svensson kör för allt han tål, med cykeln fylld av metanol.
Jag tror, jag tror på isracing


FAKTA/Utklassningen på kallehov
Elitserien:
1. ÖMK Rundbana 42 poäng, 2. SMK Gävle 34, 3. Bollnäs MK 26, 4. SMK Hedemora 18.
Poängplockare ÖMK: Stefan Svensson 15 poäng, Posa Serenius 9, Hans Tjärnberg 8, Ulf Engenström 5, Hans Olsén 5.
ÖMK har tre segrar av tre möjliga. Fem elitseriematcher återstår.

ULF EKLUND

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons