Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem har nytta av bankåmat?

Annons
Måndag 10 september 2001



Vem har nytta av bankåmat?

Under senare år har många vanliga konsumenter irriterats över försämringen av post- och bankservicen.

Allt fler postkontor har lagts ner, bankkontorens tjänster över disk har blivit dyrare och mer svårtillgängliga och - inte minst - konkurrensen på denna viktiga marknad har blivit allt sämre.

Förra veckan presenterade sig den nya Coop Bank som en räddare i nöden - den som ska hjälpa alla vanliga svenskar att göra det lättare och billigare att ordna bankärenden. Det är KF, Skandia och Telia som tillsammans går in på bankmarknaden: KF har butikerna och kontakten med kunderna, Skandia har redan erfarenhet av bankverksamhet och Telia lanserar banktjänster via mobiltelefonen.

Ska nu detta vara lösningen på den bristande konkurrensen på post-, bank- och livsmedelsmarknaden? Knappast. Visserligen ökar det trycket på de gamla bankjättarna att göra sig mer tillgängliga, och kanske sänka någon avgift, men samtidigt är det ju en veritabel kupp som går ut på att binda KF:s kunder, nuvarande och framtida, alltmer till KF:s eget system. Den som har KF:s banktjänster och på alla sätt tjänar på att sköta både köp av blodpudding och uttag av pengar i KF-kassan går givetvis inte till någon annan mataffär och handlar. Den som går till ICA och använder sig av ICA:s bank blir lika svåråtkomlig för konkurrenter. Sålunda befästs den treeniga makten i svensk livsmedelshandel: den som delas mellan KF, ICA och Axfood. Små lokala uppstickare göre sig icke besvär. Och gör de sig besvär med att starta något nytt blir det dyrt, inte minst för kunderna.

Coop Bank står egentligen bara för en förnyelse av jättarnas produktsortiment. Att Skandia vill driva bank är i och för sig logiskt, men eftersom de redan har en bank kan man ju fråga sig varför de skall starta en till. Att KF vill binda kunderna hårdare till sig är förstås strategiskt riktigt. Men vad Telia har i konstellationen att göra är mer svårbegripligt. Telia vill lansera någon slags mobil plånbok. Men finns inte den redan? Man kan ju göra sina bankärenden på en hyfsat avancerad mobiltelefon redan idag.

Det intressanta i detta är ju inte tekniken (om man går in på ett bankkontor, går in på banken på Internet eller ringer i en vanlig telefon) utan att man valt rätt bank och sålunda får valuta för inlånade pengar. Att Telia ska starta bank är ungefär lika logiskt som att Microsoft skulle göra det: penningtransaktioner sköts ju oftast via datorer. Jätten Telia är möjligen desperat på jakt efter affärsområden som ska reparera de senaste årens närmast irreparabla missar och öka anseendet hos omvärlden. Att samarbetet med Coop Bank skulle vara det som äntligen gör Telia till svenskarnas älskling är dock högst osannolikt.

Coop Bank kan i bästa fall pressa priserna på bankmarknaden, men den nya bankens sjösättning kommer inte att innebära att något nytt stort område öppnas upp för konkurrens. Tyvärr.



Bryr sig inte

Nej, Kramfors barn-, kultur- och utbildningsnämnd vill inte ha någon konkurrens från en friskola i Mjällom. Det vill säga socialdemokrater och vänsterpartister vill inte ha det, de borgerliga partierna tycker att friskolan skulle vara till nytta för samhället.

Den lokala inriktningen för skolan är inte ett argument för att få starta friskola, anser den politiska majoriteten i Kramfors.

Då har majoriteten nog missat en poäng. Mjälloms byaförening vill ju stärka samhället och sammanhållningen genom skolan, den vill också garantera de anställda i företagen på orten att deras barn har sin skola i närheten av hemmet. Det blir lättare att rekrytera arbetskraft om skolan ligger i samhället, och det kan vara en överlevnadsfråga för företagen.

Det bryr sig inte den politiska majoriteten om. Risken är förstås att den därmed får se Mjälloms företagare flytta från kommunen.
Annons
Annons
Annons