Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad kan du göra?

/
  • Det är inte bara genom att skänka pengar som vi kan förbättra livssituationen för våra medmänniskor i dessa orostider.

Julen är här, med allt vad det innebär av ledighet, mat och klappar. Men som ett svart moln hänger ordet ”kris” över samhället.

Annons

När det är julafton brukar vi ofta påminnas om att vi ska tänka på alla som har det svårt, både här och i andra länder.

Många gör också mer än bara tänker. Otaliga är de frivilliga insatser som möjliggör julfirande för hemlösa, socialt utslagna och andra som far illa, och mer än en julklapp i år är en gåva till Cancerfonden, Rädda Barnen eller någon annan behjärtansvärd verksamhet. Trots lågkonjunktur ser svenska folket ut att i år skänka lika mycket pengar till välgörenhet som under rekordåret 2005, då donationerna fick ett uppsving på grund av tsunamikatastrofen.

Risken finns dock att vår omtanke om andra blir mindre ju längre vi dras med det som i folkmun kort och gott kallas ”krisen”.

För krisen är över oss med varsel, neddragningar och domedagsprofetior.

Varje dag nås vi av nyheter om ännu en bransch som drabbats och skräckhistorier om vilka, för att låna vår arbetsmarknadsministers ovårdade språk, ”skitår” som väntar oss.

Och visst märks de tuffa tiderna; i handeln, hos arbetsförmedlingar och hos socialen. De som blir varslade oroar sig för hur de ska klara av att behålla sina hus, alla som söker jobb inser hur tuff arbetsmarknaden är och mer än en företagare bävar inför ordernedgångar och svag köpkraft hos kunderna.

”Det är tuffa tider”, verkar ha blivit standarduttrycket nummer ett.

Visst påverkas vi alla av den lågkonjunktur som råder, men i tider som dessa måste man komma ihåg att det är långtifrån alla som drabbas.

Alla som har jobb, och som inte är i behov av att byta bostad (och därmed tvingas ut på en bostadsmarknad där konjunkturen inte gynnar säljaren) har ingen större anledning att klaga, tvärtom; sjunkande räntor och prissänkningar är en marknadens julklapp till många familjer. Skattesänkningar ser dessutom till att ytterligare öka köpkraften.

Många är de som ser lågkonjunkturens effekter, men som egentligen inte drabbas av det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Kort sagt: många har det väldigt bra, trots allt.

På alla som, trots att ”det är tuffa tider”, klarar sig bra vilar nu ett stort ansvar.

Politiker och direktörer världen över har så klart viktiga uppdrag att utföra för att dämpa lågkonjunkturens effekter, men en medelsvensson kan också påverka, om än i det lilla.

För vad händer om fler av dem som har råd att handla slutar göra det bara för att oron för det där diffusa som kallas lågkonjunktur gripit tag i dem?

Vad händer när profetior om hur dåligt det kommer att gå för en bransch blir själuppfyllande på grund av den pessimism som råder?

Alla som har möjlighet bör försöka hjälpa till så att de som har en besvärligare livssituation kan få det lite bättre.

Självfallet är gåvor till olika välgörenhetsorganisationer viktiga, men minst lika viktigt är att var och en bidrar genom att göra det som är att betrakta som vardag.

Då du arbetar genereras skatteintäkter för stat, landsting och kommun som kan gå till personer i behov av stöd, vård eller omsorg.

Då du handlar varor eller tjänster skapas jobb; kanske här, kanske i ett annat land, kanske i flera olika länder.

Du kanske inte tänker på det när du går till jobbet eller står i butiken, men så är det.

Våra vardagsliv kan faktiskt underlätta för andra människor i dessa orostider.

Annons
Annons