Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukskrivningarna måste ner

Ledare

Annons
Fredag 21 september 2001



Sjukskrivningarna måste ner

Kostnaderna för sjukskrivningar är nära 43 miljarder kronor i år. I budgeten plussas summan på med 2,4 miljarder. Försvaret kostar, som jämförelse, 45,8 miljarder ...

Utgifterna för sjukskrivningar fortsätter att spränga alla ramar. I år beräknas kostnaderna till nära 43 miljarder kronor. I budgeten föreslås ytterligare 2,4 miljarder kronor för att täcka utgifterna för sjukförsäkringen. Också kostnaderna för subventionering av läkemedel ökar, i år blir den 16,5 miljarder kronor.

Sjukvården i Västernorrland är näst dyrast i landet, i fjol var kostnaden 13 229 kronor per invånare i länet. I Kronoberg, som har den lägsta kostnaden, är ohälsotalet lågt vilket förklaras med att det är gott att leva där.

I riksdagens budgetdebatt påpekade kristdemokraternas Mats Odell att 60 procent av den sysselsättningsökning som regeringen glädjer sig åt beror på ökad sjukfrånvaro. Både vikarier och sjukskrivna räknas nämligen som sysselsatta i arbetslöshetsstatistiken. Det ger en annan bild av läget på arbetsmarknaden.

Regeringen är dock beredd på insatser mot den höga sjukfrånvaron, även om det skulle försämra arbetslöshetsstatistiken och lovar nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet. Hälsobokslut kan vara ett sätt att komma åt sjukskrivningarna. Det är gott och väl men det är också fullt begripligt att centern och folkpartiet vill ha besked om vad som hände med överenskommelsen om finansiell samverkan, den så kallade finsam, mellan försäkringskassan och landstingen.

Det finns ett gällande beslut i riksdagen om att finsam ska utvecklas över hela landet. Bakom beslutet står miljöpartiet, centern, folkpartiet och socialdemokraterna.

Nu läggs förslag om rehabilitering men finsam finns inte med i vare sig budget eller finansplanen. Det är ett avtal ingånget i riksdagen och avtal ska hållas, sade centerns Lena Ek i debatten. Också folkpartiets Karin Pilsäter efterlyste ett avsnitt om finsam. Bakom kravet om samordning av försäkringskassans och landstingens resurser ligger positiva ekonomiska effekter av försök med samordningen samt övertygelsen om att människor inte ska behöva lida i onödan. Långa sjukskrivningstider orsakar onödigt lidande, de försämrar också den enskildes ekonomi och leder dessvärre även till förtidspension då skadan åtgärdas för sent.

I juni i år var 276 000 personer långtidssjukskrivna. Av dem hade 64 000 kvinnor och 36 000 män - 100 000 personer - varit sjukskrivna i mer än ett år. Ökningen av långtidssjukskrivna var 27 procent jämfört med förra året. I regeringsförklaringen sade statsministern att "offentliga sektorn måste vara en förebild för att forma ett mänskligare arbetsliv". Ändå är det där de flesta långtidssjukskrivna finns.

Det beror till stor del på förhållanden som Karin Pilsäter lyfte fram - att kvinnor saknar makt över sin arbetstid, behöver kompetensutveckling, en god arbetsmiljö samt aktiva rehabiliteringsinsatser. Därför krävs det en avreglering av offentliga sektorn så att pressen och stressen på kvinnor minskar.



Botniabanan

Eftersom nyttan av banan förutsätter att den byggs hela vägen anser regeringen att Botniabanan AB ska få låna sammanlagt 10,4 miljarder av Riksgälden. Det är bland annat miljöprövningarna som lett till att bygget försenas och blir dyrare än beräknat. Eftersom det är statliga myndigheter som ligger bakom förseningen borde beslutet vara självklart. Det är en positiv nyhet i budgeten.

Men vägnätet i Västernorrland ser inte ut att bli bättre med den här budgetförslaget. Pengarna räcker inte ens till de mest angelägna behoven i landet, enligt Vägföreningen.
Annons
Annons
Annons