Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Samverkan värt ett försök

+
Läs senare
Ledare

Lördag 29 september 2001



Samverkan värt ett försök

Inga självstyrande regioner men ökat inflytande för kommuner och landsting över statliga pengar till länsutveckling föreslår regeringen. Det bidde en tumme av Region Y.

Alla förhoppningar hos politiker i till exempel Dalarna, Jämtland och Västernorrland om att få bilda självstyrande regioner har grusats. Regeringen väljer att gå en annan väg för att de folkvalda ska känna att de har politiskt inflytande över utvecklingen i länen. Under begreppet regional samverkan uppmuntras landsting och kommuner att bilda regionala samverkansorgan från och med 2003.

Samtidigt fråntas landstinget rätten att utse ledamöter i länsstyrelsernas styrelser, det ska regeringen göra. Det sägs att det är en markering av regeringens politiska ansvar för länsstyrelsernas verksamhet. Även länsstyrelserna uppmuntras till samarbete, till exempel om gemensamma länsexperter. Där har för övrigt Västernorrland och Jämtland redan startat med gemensamma projekt och delad kompetens vilket minskar utgifterna och byråkratin. I en förlängning kan man, om man så vill, se konturerna av de båda länen förenade i en gemensam statlig förvaltning.

Länsstyrelsernas uppgifter som tillsynsorgan stärks, liksom när det gäller uppföljning och utvärdering. Det kan nog behövas, det händer alldeles för ofta att kommuner och landsting sätter sig över lagar och förordningar, särskilt inom omsorgerna.

Även om kommuner och landsting i samverkan kan ta över ansvaret för utvecklingen av tillväxtprogram i länen, ta beslut om länsplaner för regional infrastruktur och bestämma hur vissa statliga medel för regional utveckling ska användas så är det inte längre tal om självstyrelseorgan. Inte heller pågående försök, som nu får fortsätta, behåller sina befogenheter med självstyre efter 2003.

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet är båda i huvudsak positiva till regeringsförslaget, eftersom det ger ökat inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna i varje län. Därmed kan värdet av ett politiskt valt regionalt organ bevisas. Återstår att se hur politikerna i Västernorrland ställer sig. Det bildas nu en ideell förening som ersättning för ett regionparlament och den kan naturligtvis göra tjänst som samverkansorgan. Det är faktiskt värt ett försök.

Det kan ses som första steget på vägen mot ökat regionalt självstyre och direktvalda regionparlament. Statliga myndigheter i ett län med samverkansorgan måste ta hänsyn till hur kommuner och landsting vill satsa statliga medel för regional utveckling. Det fulla ansvaret, däremot, anses kommun- och landstingspolitikerna tydligen inte vara mogna för ännu.



En ny regional politik

En ny regionalpolitik ska lyckas där den gamla misslyckades. Den ska ge likvärdiga villkor för företagande landet över, den ska stärka entreprenörskapet där sådant nästan är okänt och gynna utvecklingen av livskraftiga företag, den ska se till så det finns en bas för lokala och regionala resurscentrum för kvinnor, den ska garantera alla medborgare en grundläggande välfärd och rimlig tillgång till samhällsservice - vad nu det betyder - och den ska öka kunskapen och kompetensen i hela landet. Hoppas regeringen.

Konkret betyder det bland annat att det kan bli möjligt att erbjuda attraktiva strandtomter för att locka människor att bosätta sig i glest bebyggda trakter, genom att strandskyddsbestämmelserna ändras. Det betyder att ett statligt stöd för arbetspendling införs på försök. I stället för den statliga bostadsakuten inrättas ett nytt statligt bolag som ska ta över ägandet av tomma bostäder i kommunerna.. Där handlar det om en satsning på tre miljarder kronor till och med år 2004 för att rädda kommunala bostadsbolag på fallrepet. Kommunerna slipper lån och underhåll och får därmed pengar över till annan verksamhet, till exempel skola, vård och omsorg.

Under år 2003 och 2004 ska staten betala ut ett särskilt statsbidrag på sammanlagt 200 miljoner kronor varje år. Det går till kommuner och landsting som har en särskilt kraftig befolkningsminskning, alltså bland annat till Västernorrland. Det torde behövas, bokslutsrapporterna är förfärande dystra och det kommer att krävas nya nedskärningar i verksamheten även med de statliga bidragen.

Roligare är då förslagen om stimulans till näringslivet och till kooperativa företag. Det kan hjälpa idérika människor att komma igång med egen verksamhet men också ge en välbehövlig vitamininjektion till befintliga små och stora företag.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons