Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nej till direktvalt regionstyre

Ledare

Annons
Fredag 7 september 2001



Nej till direktvalt regionstyre

Den politiska majoriteten i västernorrland, alla utom moderaterna, kan glömma sina planer på ett direktvalt regionparlament. Regeringen säger nej.

Det blir inget val till ett regionfullmäktige i Västernorrland nästa år, region Y som styrs av ett direktvalt parlament ligger betydligt längre fram i tiden - om det någonsin blir av. Socialdemokraterna har bestämt sig för att demokratin inte vinner på att medborgarna får rösta fram de politiker som ska fatta de övergripande besluten i länet. Det är ett fegt ställningstagande och ett bevis för att partiet hellre vårdar gamla traditioner än ger sig på att pröva något nytt.

Det är ett bakslag för de partier i Västernorrland som hoppats kunna stärka demokratin, en majoritet som enbart moderaterna valt att stå utanför, och vidga det politiska ansvaret för regionens utveckling. Det blir nu bara i region Skåne och Västra Götaland som invånarna själva får välja vilka politiker som ska bestämma över regional utveckling och infrastrukturplanering. Det är däremot en framgång för de gamla länsstyrelserna och deras landshövdingar som starkt satt sig emot en nyordning.

Vad regeringen i stället kommer att föreslå är att kommunerna ska kunna bilda kommunförbund som i sin tur tar över ansvaret från staten, det vill säga länsstyrelsen, för regionalpolitiken. "Vi vill inte ha fler modeller med direktval" förklarar biträdande finansminister Lars-Erik Lövdén. Först ska de nuvarande utvärderas ordentligt och sedan, möjligen till valet 2006, kan det bli aktuellt att sprida direktvalsmodellen till andra delar av landet om riksdagen tycker det är lämpligt.

Faktum är att det på allvar i stället diskuterats att stärka landshövdingarnas makt, vilket skulle gå helt på tvärs med tankarna i den parlamentariska regionkommittén som vill ha ett ökat regionalt självstyre. Det betyder att staten förlorar makt till kommuner och landsting och det har tydligen varit otänkbart för den socialdemokratiska regeringen. Det är begripligt med tanke på att den numera allt oftare sätter sig över den kommunala självstyrelsen, vilket definitivt inte stärker den lokala demokratin. Det kommande regeringsförslaget går därför också emot önskemålen från Landstings- och Kommunförbundet om ökad regional makt. Det går också emot glesbygdsverkets förhoppning om ett regionförsök i Norrland. Nu ska alltså hela Sverige med de vitt skilda förhållanden som råder i norr och söder, bedömas utifrån de effekter som uppnås i Skåne och Götaland.

Nu erbjuder regeringen i stället alltså kommunförbund som skulle kunna ta över ansvaret för utveckling och infrastruktur från staten-länsstyrelsen. Den politiska ledningen i ett kommunförbund utses av kommunerna och inte av medborgarna i dessa kommuner. Så väljs länsstyrelsens politiska styrelse idag, men av landstingen. Ingen kan väl påstå att detta är en bra demokratisk ordning och att missnöjda väljare kan ställa de indirekt valda politikerna till svars för länsstyrelsebeslut som inte uppskattas av befolkningen.

Självklart kan den ideella föreningen Region Y fortsätta och utveckla sitt samarbete på det sätt som nu anvisas av regeringen genom att i kommunförbundets form kräva att få ta över ett antal uppgifter från länsstyrelsen. Det innebär emellertid att ytterligare en beslutsnivå inrättas i länet, utöver kommuner, landsting och länsstyrelse. Byråkratin växer men medborgarinflytandet minskar.
Annons
Annons
Annons