Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Klåfingriga kommunpolitiker

+
Läs senare
Ledare

Det allmänna bästa är ett farligt argument. Svårt att säga emot, lätt att utvidga till det mesta folk kan tänkas uppskatta. I mun på en klåfingrig kommunpolitiker kan det få rättfärdiga rent gargantuansk politik.

Ibland är det allmänna bästa emellertid ett förträffligt argument. Den kommunala förköpsrätten, där kommunen vid försäljning av en byggnad eller ett stycke mark har rätt att gå före privata intressenter, finns till för det allmänna bästa. För att möjliggöra exempelvis stora infrastrukturprojekt kan det i vissa lägen vara rätt och riktigt att kommunen genom tvång köper medborgarnas mark.

Tvångsinlösen är dock inte en åtgärd att ta lätt på. Att förköpsrätten allt oftare används för rent kommersiella intressen är ytterst oroväckande. Det kan exempelvis handla om att kommunen prospekterar för en framtida galleria. Så skedde i Höganäs, där kommunen hävdade sin rätt att köpa 80-åriga Barbro Lindaus hus, för att man hade planer på att bygga ett köpcentrum. Barbro hade sålt sitt hus till en släkting, eftersom hon ville att huset skulle stanna i släkten. Hon sålde billigt, av just det skälet. Kommunen krävde dels att få köpa huset av Barbro, dels att få köpa det lika billigt som Barbro ville sälja till släktingen. Ungefär halva marknadspriset, ville Höganäs kommun ha huset för.

I Magasinet Neo 6/2009 beskrevs flera liknande fall. Ett antal svenska familjer kämpar emot kommuner som tycker att privata företag ska få marken där deras hem står. Som skäl anges ofta att det vore bra, för bygden, kommunen eller allmänheten. Den gamla dagismoralen "vi hade den först" biter inte på klåfingriga kommunpampar.

I 30 år hade Barbro Lindau bott i huset, vars tillhörande botaniska trädgård funnits i hennes släkt sedan 1920-talet. Det vägde lätt mot kommunens outletplaner, menade Höganäs makthavare. Som tur är fick de fel i domstol. Processen, som bland annat innebar dubbla boendekostnader för Barbro, tar kommunen dock inget ansvar för. Därför stämmer den ideella organisationen Centrum för rättvisa nu Höganäs kommun å Barbro Lindaus vägnar.

Rent juridiskt är det tydligt att kommuner bara får utnyttja förköpsrätten när fastigheter säljs på den öppna marknaden, till ett marknadsmässigt pris. Förköpsrätten är alltså inte tänkt att användas när vi säljer sommarstugan till barnbarnen, eller den kära gamla villan till en yngre släkting.

Men därutöver kan det ju inte ligga i lagstiftarens intention att förköpsrätten ska användas flyhänt, att det allmänna bästa ska vara allt det kommunpolitikerna för tillfället känner för. Inskränkningar av äganderätten kräver en tyngre bevisbörda än en grupp folkvaldas ambition att bygga ett nytt köpcentrum.

Förköpsrätt och tvångsinlösen är strategiskt viktiga frågor, där gränsen för det offentligas rätt gentemot medborgarna tydliggörs. Rätten att själv välja när och till vem man säljer sitt hem bör bara i yttersta undantagsfall kunna åsidosättas.

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons