Annons

I Bryssel rullar miljarderna vidare

/
Ledare

Arbetet fortgår med att fastställa en ny långtidsbudget för EU. På måndagskvällen presenterade det cypriotiska ordförandeskapet ett nytt förslag, som sätter ramar för hur mycket EU ska lägga på olika områden. Enligt förslaget ska EU:s samlade utgifter minska med minst 50 miljarder euro.

Förslaget ska ses i ljuset av att de flesta EU-länder måste skära ner. EU:s budget utgör visserligen bara ungefär en procent av unionens BNP, men just nu är alla utgifter kännbara. Det är också medlemsländerna som har tryckt på för nedskärningar. Europaparlamentet vill snarast se ökade utgifter. Det är lätt att kräva pengar när man inte själv är med och betalar.

En trimmad EU-budget skulle kunna utgöra en möjlighet att se över vart pengarna egentligen går. Den möjligheten utnyttjar inte Cypern till fullo. Det direkta jordbruksstödet föreslås visserligen minska, men pengarna ska gå till landsbygdsutveckling i stället. Mer pengar går till forskning, utbildning och innovationer, men ökade satsningar på infrastruktur lyser med sin frånvaro. Och om den politiska viljan fanns skulle det givetvis gå att satsa ännu mer på forskning och utbildning, och minska ytterligare på jordbruksstödet. Det viktigaste är inte om totalsumman ökar eller minskar, utan vad pengarna går till.

Frågan om rabatterna kommer också att bli alltmer infekterad. Den brittiska regeringen är satt under tryck av den EU-kritiska falangen inom Torypartiet, som vill folkomrösta om att lämna unionen. Premiärminister David Cameron hotar därför med att lägga in sitt veto mot EU:s budget om inte Storbritanniens rabatt bevaras. Men den rabatten finansieras av andra EU-länder, däribland Sverige, och de brittiska skattebetalarna får tillbaka mer i rabatt per capita än de svenska.

Trots vetohotet från Westminster laborerar Cypern med två olika förslag till rabatt: ett där dagens olika rabatter ersätts med en klumpsumma, och ett där rabatterna helt sonika avskaffas. Det sistnämnda skulle innebära att Sverige över en natt får betala 2,5 miljarder kronor mer i EU-avgift. Det kommer inte den svenska regeringen villigt att godta.

Medlemsländerna antar sitt slutliga budgetförslag i slutet av november. Därefter ska parlamentet säga sitt, och olika intressen ska jämkas ihop. Det cypriotiska ordförandeskapet ser gärna ytterligare nedskärningar. Risken är att det blir tvärtom, och att förslaget vattnas ur för att tillfredsställa parlamentet och Frankrike. Utsikterna till radikala reformer för en modern och tillväxtorienterad budget är sannolikt små. Medan Kontinentaleuropa halkar allt längre efter USA och Ostasien som forsknings- och utvecklingsregion kommer stödmiljarderna att fortsätta rulla in på storböndernas konton.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons