Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Hur förhindrar vi diskriminering?

Ledare

Onsdag 3 oktober

Hur förhindrar vi diskriminering?

- Så fort de ser schalen tror de att jag inte kan språket, säger Ubah, en helt vanlig svensk tonårstjej - förutom den där schalen då.

Det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, följer i dagarna upp sin sin vårkampanj mot diskriminering med programmet "Ett Sverige - på lika villkor" där 24 konkreta förslag på hur Sverige ska bli mer rättvist presenteras.

Återigen ställs vi alltså inför det uppenbara - att inte alla svenskar behandlas lika.

Ubah till exempel fick ingen praktikplats på ett vårdhem på grund den där schalen. Den personalansvariga skyllde förstås på något annat. Tvättmedel var ursäkten, Ubah skulle inte kunna jobba på vårdhemmet eftersom alla personalens plagg skulle tvättas i samma sorts tvättmedel!

Sådan är den svenska diskrimineringen. Simpel och ynklig. Så simpel och så ynklig att få har svårt att på allvar ta den till sig. Har man inte själv upplevt det är det svårt att tänka sig att sånt här händer i Sverige. Men vittnesmålen är många.

Den behandling Ferhat utsattes för var precis lika simpel och ynklig.

Efter att tjafset med syslöjdsläraren som slutade med att han kallades "svartskalle", sökte Ferhat upp rektorn för att få stöd. Denna pojke, knappt tonåring, uppmanades väl där att be om ursäkt - för att få saken ur världen.

Sådan är den svenska diskrimineringen.

En grabb i sjuan uppmanades av en myndighetsperson att be om ursäkt för att han var en svartskalle. För visst måste det varit så han upplevde rektorns uppmaning. Av rädsla för dåliga betyg gjorde Ferhat som rektorn ville.

Varken Ubah eller Ferhats berättelser är unika. Tvärtom visar den enkätundersökning SSU genomfört bland fler än 4 000 skolelever i främst gymnasiet, att 70 procent av eleverna med utländsk bakgrund har varit med om att någon blivit illa behandlad på grund av sitt ursprung.

Hälften av eleverna med utländsk bakgrund upplever dessutom att en lärare har behandlat dem annorlunda på grund av deras etnicitet.

I sammanställningen ser vi exempelvis att hälften av eleverna som svarat på frågorna på en skola i Lerum erkänner att de själva har behandlat en person annorlunda på grund av den personens etniska bakgrund. En klar majoritet uppger dessutom att de i skolans lokaler stött på rasistiskt material.

Inte heller skolan i Lerum är tyvärr unik. Samma problem återfinns över hela landet. Fyra av tio lärare uppger att de faktiskt inte vet tillräckligt för att kunna arbeta med elever med olika social och kulturell bakgrund. En av anledningarna är förstås att lärarkåren inte speglar verkligheten. Andelen utlandsfödda lärare är helt enkelt för liten.

För att bemöta denna stora okunnighet bland lärarkåren som enligt enkätresultatet lett till många fall av diskriminering, föreslår SSU bland annat att elever ska kunna anmäla fall av etnisk diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Det kan de inte i dag eftersom anmälningar endast kan riktas mot en arbetsgivare - något varken skolledning eller lärarkår är gentemot eleverna.

Men inte heller är skolvärlden unik. På arbets- och bostadsmarknaden ser det likadant ut och i krogkön stoppas fortfarande många med utländskt utseende. Ändå har SSU genomfört många kampanjer tidigare, många ledarsidor har skrivits och politiska program mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering antagits.

Det simpla svaret är att säga att vi gjort så gott vi kunnat.

Sanningen är dock den att diskriminering aldrig förekommer där den inte accepteras och aldrig är osynlig om vi inte aktivt blundar för den.

De kommande dagarna finns SSU-are ute på länets skolor. Med sig har de en uppsjö exemplar av boken "Situation Sverige - Bor vi verkligen i samma land?".

Ta vägen förbi och få dig ett eget exemplar - och öppna ögonen för den simpla diskriminering vi tillåtit alldeles för länge i det här landet.

Susanne Sjöstedt





Ett provval måste få betyda något

Ett misslyckande blir den sammanfattade bedömningen av det öppna moderata provval som pågått på nätet under några septemberveckor och därmed genomförts parallellt med det provval som pågått bland partimedlemmarna genom poströstning.

Trots att detta provval alltså varit öppet för icke-medlemmar har det lockat mycket få. Bara drygt 7200 personer valde att lägga sina röster över nätet och efter att sammanställningen presenteras framhålls från flera hålla att omröstningen - förstås - bara är rådgivande.

Och det är för de i riksdagen etablerade ledamöterna för väl det. Förutom undantagen som bekräftar regeln, är det nya moderatnamn som vunnit röstarnas gillande. Riksdagsledamöter har som regel hamnat långt ner på de olika valdistriktens listor.

Oftast förklaras detta med att väljare i provval inte vill "slösa bort" sin röst på någon som redan har en säkrad plats. Men även om det kan användas som förklaring på varför Bo Lundgrens namn i resultatet från det öppna provvalet inte dyker upp förrän på femte plats på Norra/Östra Skånes riksdagslista med 13 röster av de totalt lagda 192, fungerar det inte som förklaring på många andra platser.

för Västernorrland är moderaternas enda mandatplats inte garanterat vikt åt ersättaren Lennart Bolander som övertar Per-Richard Moléns riksdagsplats efter nyår. Bolander verkar få kämpa för en topplacering på den moderata riksdagslistan för länet. Med fem röster i provvalet på nätet hamnar Härnösandsbon först på femte plats klart distaniserad av Hans Arnevall - i topp med 27 röster - och Tony Andersson som två med 23.

Moderaterna i Västernorrland räknar förstås med fler än 97 röster i riksdagsvalet nästa år, men har man provval så har man. Något genomslag måste nätförsöket få, trots att huvudansvaret för fastställandet av listorna ligger hos den lokala partiorganisationen.

Ungdomsförbundets ordförande, numera ökända Tove Lifvendahl, har i detta fall en sund inställning. Hon har under det pågående provvalet efterlyst en tydligare hållning från partiledningen vad gäller provvalets betydelse. Är det fråga om ett rent försök för att se om det överhuvudtaget är möjligt, eller ska försöket få faktiska konsekvenser på fastställandet av listorna?

Själv menar hon att det bör vara det sistnämnda. Till Dagens Nyheter säger hon att man inte kan "behålla det gamla systemets trygghet för att bli återvald för de etablerade, samtidigt som man satsar på förnyelse av partiet."

Men så tillhör hon förstås inte heller en av de som, om hänsyn tas till provvalsresultatet, kommer att förlora sin placering på valbar plats på riksdagslistorna landet runt.

Faktum kvarstår dock: Ska nya människor lockas att engagera sig, oavsett om det bara gäller att delta i ett ynka litet internetval, gäller att valet de gör spelar någon roll.



Susanne Sjöstedt
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons