Annons

Campus Härnösands största fiende

Ledare

Regeringens högskolepolitik tar resurser från campus Härnösand och mindre högkolor där studenter från arbetarklassen studerar. Vinnarna är Uppsala och Lund.

Under 90 och början på 2000-talet genomförde Socialdemokraterna kunskapslyftet. Det blev 100 000 fler högskoleplatser och nya högskolor startades så att det fanns en högskola i varje län. Från högern kallades de nya högskolorna för landsbygdskolor.
Efter valet 2006 ville högerregeringen införa ett nytt system för att granska högskolornas kvalitet och utifrån detta fördela resurser. Studenter, lärare, rektorer och ansvariga myndigheter hade arbetat i flera år för detta och välkomnade beskedet. En expertisgrupp tillsattes och tog, i dialog med berörda parter, fram ett förslag.
När högskolesektorn var samlad för att lyssna till högskoleminister Tobias Krantz (Fp) presentera regeringens förslag blev många chockade. Kvalitet skulle bedömas utifrån betyg på examensarbeten. Med en ångvält körde regeringen över flera års arbete.
Regeringens sätt att mäta kvalitet ansågs vara bristfälligt eftersom det bara ser till slutprodukten. Ett bättre mått på kvalitet vore att se till resan: vilket betyg hade studenten när den började på högskolan och vilka kunskaper har eleven vid examen. Många remissinstanser menade att förslaget gynnade de klassiska universiteten, framförallt Lund och Uppsala, eftersom deras studenter i stor utsträckning kommer från akademikerhem och får bättre betyg på sitt examensarbete. Alla mindre högskolor där studenter från arbetarklassen studerar var förlorare.
Förslaget följdes av mycket starka protester från högskolor, högskoleförbundet och studentkårer. Universitetskansler Anders Flodström avgick när han insåg att regeringen faktiskt tänkte genomföra förslaget. Tobias Krantz kallades till en extra utfrågning i riksdagens utbildningsutskott och Marie Granlund (S) anmälde högskoleministern till konstitutionsutskottet för bristande öppenhet i arbetet. Mikael Damberg (S) frågade Tobias Krantz i riksdagen om inte detta system riskerade att underkännas av ENQA, den europeiska organisationen för högre utbildning. Jag har svårt att se det svarade Krantz.
Ett år senare kom bomben. ENQA underkände regeringens kvalitetsutvärderingssystem, det höll inte höll europeisk standard. Det var ett stort nederlag för svensk utbildning internationellt. Men störst var nederlaget för regeringen, kritikerna hade fått rätt. Trots detta skrev Tobias Krantz, nu företrädare för näringslivet, att hans reform av högskolan borde ha varit ännu djärvare (Newsmill 29/4).
Den första januari 2012 infördes det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Konsekvenserna är att campus Härnösand och många mindre högskolor riskerar att läggas ner. Då kommer avståndet öka till högre utbildning för många, företagen förlorar viktig kompetens och landsbygden urholkas. Men Jan Björklund är nog nöjd, han kallar fortfarande de mindre högskolorna för landsbygdsskolor.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons