Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Bankerna är våra dyra fripassagerare

+
Läs senare
/
  • Bankerna kostar oss miljarder på miljarder varje år.
Ledare

Vilken del i ekonomin får mest stöd av oss skattebetalare? Är det kanske jordbruket, rut- eller rotavdragen som nte klarar marknadens konkurrens utan måste få miljarder i mer eller mindre dolda stöd från oss andra?

Eller är det forskningen kring cancer, diabetes, alzheimer eller om miljöproblem?

Nej den särklassigt största bidragstagaren är faktiskt finanssektorn. En sektor som på grund av stöden ger vinster på otroliga 100 miljarder och där ledningarna har orimliga löner, bonusar och pensioner.

Att då vara bankchef är knappast ett svårt jobb!

Sektorn är framtidsdrömmen för många av våra bästa begåvningar som i stället borde använda sina talanger till att ta fram lösningar på de sjukdomar jag nämnt.

Drömmen är nu att sitta vid datorer och med våra besparingar spela mot varandra i ett nollsummespel där våra sparmedel brandskattas och skuldsatta betalar för höga avgifter.

Sparräntorna går mot minus, räntemarginalen på bostadslån är rekordhög och avgifterna på folkets fonder och pensionsmedel oftast så höga att pilkastande apor eller datorer skulle ha gett vida högre netto. Nu bränns miljarder bort i ersättningar till bankledningar och bankernas ägare.

Regelbundet driver bankernas orimliga vinstjakt och risktagande fram djupa ekonomiska kriser med oändliga kostnader i form av förlorade inkomster, arbetslöshet och ofärd.

Glöm inte 90-talskrisen eller krisen 2007-2009! Bankerna i Sverige, Europa och USA räddades av regeringarna som pumpade in våra skattepengar. Välfärden eroderades men bankernas ägare fick frisedel och kan nu på nytt fira jättevinster. Och slå sig på bröstet i brist på självkritik.

De borde läsa en ny bok, ” Vad gör en bank?”, av Svenska Dagbladet-journalisten Andreas Cervenka. Hans huvudtes är att varna för den krasch som kommer eftersom bankerna har släppt upp svenska hushålls bostadsskulder till den högsta nivån i världen.

Han visar också hur bankerna blivit understödstagare av guds nåde. Statens garantier för bankernas kraschrisk värderas till 30 miljarder per år. Ytterligare många miljarder av våra skattepengar har lagts i bankernas buffertfonder. Sektorn är momsbefriad och slipper betala 25 procent och riksbanken har tvingats låna upp 200 miljarder kronor utomlands för att täcka bankernas riskabla utlandslån.

Alliansregeringen sänkte bolagsskatten och gynnades bankernas ägare med många miljarder. Nu vill regeringen ta tillbaka några futtiga miljarder och bankerna skriker ”vargen kommer”.

Har vi verkligen råd med att hålla oss med en så dyr fripassagerare som regelbundet kapsejsar vår ekonomi?

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons