Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alternativ ger nöjda patienter

Ledare

Annons
Tisdag 29 januari 2002



Alternativ ger nöjda patienter

Valmöjligheter inom vården gör patienten nöjdare och höjer kvaliteten.

Med konkurrens skapas naturliga förutsättningar för högre kvalitet i vården, oavsett vem som äger eller driver hälsocentraler och läkarhus, visar en rapport från Svenskt näringsliv och Svenskt kvalitetsindex. Det framgår också att patienterna i allmänhet blivit mer missnöjda med den öppna vården i landstingen men är mer nöjda med den privata.

I Västernorrland visar en annan undersökning att 58 procent inte vet något om hur vård och behandling fungerar hos privata specialistläkare eller läkarhus. Mer än hälften av de tillfrågade har alltså inte tillgång till någon privat vårdgivare. Av de övriga har 13 procent mycket stort förtroende för de privata vårdgivarna och 14 procent ganska stort. Därefter kommer gruppen som varken har stort eller litet förtroende. Ytterst få hade litet förtroende.

Patienterna i Västernorrland har inte heller möjlighet att välja vårdgivare i samma utsträckning som till exempel länsgrannarna i söder. Den politiska vänstermajoriteten i landstinget har valt att ställa sig utanför den vårdgaranti som Landstingsförbundet och regeringen rekommenderat. Det har endast de fyra nordligaste landstingen gjort. Däremot erbjuder de patienter att välja vårdgivare hos varandra - men norrlandstingen har också det gemensamt att väntetiderna är tämligen långa.

Det visar sig att kvinnor är mer nöjda med privat vård än män medan skillnaden i offentlig vård är försumbar. Inom landstingsvården tycks det inte heller finnas något starkt samband mellan resurser och hur nöjda patienterna är med vården.

Det kanske är så att patienterna blir annorlunda bemötta av de privata vårdgivarna eftersom de är utsatta för konkurrens. Därmed är de angelägna om att behandla patienterna på ett sätt som gör att de kommer tillbaka. Konkurrenstryck och en småskalig organisation gynnar kvalitetsarbetet, menar en av författarna till rapporten.

Svenskt näringsliv framhåller naturligtvis fördelarna med entreprenörer i vården men det gör också socialdemokraten Widar Andersson som hävdar att kvaliteten i vården är det enda som intresserar medborgarna. Vem som äger eller driver ett sjukhus är ointressant. Därför vill även Widar Andersson se fler privata aktörer och mer av marknadsliknande förhållanden mellan politikerna och dem som utför vården.

De slutna och anslagsfinansierade systemen är för otympliga för dagens avancerade hälso- och sjukvård, menar han. Framför allt får patienternas upplevelse av kvaliteten för litet utrymme. Resultatet av Svenskt kvalitetsindex undersökning om patienternas nöjdhet med vården är offentligt. Att allmänheten ska ha tillgång till kvalitetsmätningarna ansåg för övrigt en stor majoritet, 90 procent, av de 4 000 utfrågade personerna.

Ifall socialdemokraterna verkligen tänker driva valrörelse med udden riktad mot den privata vården har partiet hamnat snett, den saken är tydlig. Och i Västernorrland saknar frågan tyvärr all aktualitet.



Försvann

Inom äldreomsorgen finns det stora brister. Det saknas personal. Många äldre får inte den service de är berättigade till. Vanvård förekommer. Läkarmedverkan i äldreboendet är inte tillräckligt utbyggd. Många äldre saknar eget rum i äldreboendet. Hemtjänsten räcker inte till för att täcka behovet. Närståendevården behöver byggas ut. Hemsjukvården likaså.

Det är folkpartiets riksdagsledamot Kerstin Heinemann som gör den sammanfattningen samtidigt som hon undrar vad de fyra miljarder kronor som landsting och kommuner fick i höjda bidrag från 1998 har använts till. En granskning som socialstyrelsen gjort visar nämligen att personalbemanningen inom äldreomsorgen är i stort sett oförändrad, trots att det mesta av de fyra miljarderna skulle gå till fler anställda inom äldreomsorgen.

Folkpartiet begärde att pengarna skulle öronmärkas men det ansågs orimligt. Ibland finner regeringen det lämpligt att ta hänsyn till den kommunala självstyrelsen ...

Nu får kommuner och landsting ytterligare nio miljarder kronor de närmaste tre åren. Kommer det att ge mer personal inom vård, skola och omsorg?
Annons
Annons
Annons