Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var har all kunskap tagit vägen?

Annons
Var har all kunskap tagit vägen?

Var har all kunskap tagit vägen? Som till exempel hur man rekryterar någorlunda lämplig personal?

Förr fanns så kallade lathundar för nyanställning av personal. Exempelvis små minnesanteckningar om vad som inte fick saknas i meritförteckningar och arbetsbetyg.

I meritförteckningar som saknade sammanhängande tidsuppgifter utan uppgifter om varför, som inte förklarade förflyttningar till "sidan, neråt eller snett uppåt" hamnade som regel i högen för "Tack för visat intresse" direkt. Som det också gjordes med ansökningar, där det fanns med arbetsbeskrivningar på två eller flera A4-sidor men utan omdöme om arbetsinsatser.

Referensernas lathund tog upp frågor om den sökandes person allmänt och mera personligt för att inte missa något som kunde vara väsentligt. Den gav också exempel på hur samtalet, utfrågningarna egentligen, skulle ske på ett smidigt sätt. Man fick ju inte skrämma referenslämnarna.

Om nu rekryteraren hade insikt om varför referenstagning måste ske, social fantasi, människokännedom och var helt utan egen prestige, så var ju den här arbetsinsatsen inte direkt hopplös. Men problem kunde det bli, om rekryteraren var en allt för medkännande person, hade alltför stark empatiförmåga, alltså.

Det var ju också ganska allmänt känt bland dåtidens rekryterare, att var referenserna allt igenom fantastiska - så var "lathundens slutfråga" avslöjande och avgörande. Nästan undantagslöst brukade referenslämnarna avslöja sina verkliga uppfattningar om den aktuella sökanden, när det momentet kom.

Det var också i det så kallade slutmomentet misstankar eller bekräftelse på drogproblem kunde väckas eller stärkas, bland annat.

Var har alla praktiska tidigare väl fungerande kunskaper tagit vägen?

Undrande tant

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons