Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvårdspartiet: Landstinget är på väg mot avgrunden – vi behöver Kalmars lösningar

/

Annons

Landstinget genomförde 2011 en betydande kostnadsreducering, över 700 fick lämna landstinget. Under många år har vi sedan redovisat en av de lägsta kostnaderna efter invånarantal bland skogslänen. I ny statistik så växer åter antalet ledningspersonal, år 2015 med hela 39 årsarbetare och antal tekniker med 32.

Vad är det för organisation man nu försöker skapa? Kalmar läns landsting med mycket snarlik struktur klarar att leda sin verksamhet med 122 färre årsarbetare. De har tre sjukhus och sex fler vårdcentraler än vi. Trots 340 miljoner kronor i LÄGRE nettokostnad för hälso- och sjukvården i senast tillgänglig statistik, så kan detta föredöme redovisa 60 fler läkare, 320 fler sjuksköterskor och undersköterskor. Allt justerat för invånarantal.

Landstinget i Kalmar har förstått sitt uppdrag, det är bra med så mycket vårdpersonal som möjligt. De redovisar också upprepat en av rikets bästa resultat. Om vi följde Kalmars lösningar så skulle vi, förutom att ha 380 fler ”händer i vården”, kunna satsa en del av de 340 miljonerna i årlig kostnadsminskning på en än rättvisare vård, där avstånden mellan sjukhusen hos oss är 50 procent längre än mellan Kalmars tre sjukhus.

Vilken kontrast till det kaosartade läge landstinget i Västernorrland befinner sig!

Marginalerna i ekonomin blir allt mindre. En ny modell för intäkts/kostnadsutjämning har skapat helt andra villkor sedan 2012. Vi får 275 miljoner kronor med en klar tanke att kunna ge en vård likvärdig med övriga i landet. Från detta dras nu i år 177 miljoner som utgör kollektivtrafikutjämning mellan landsting.

■■ För fler insändare, klicka här.

Endast Stockholms landsting är mottagare av detta. De 275 miljonerna tillförs aldrig vården trots att ”kollektivtrafikkostnader” borde redovisas under regional utveckling. Luddiga argument som att ”tillväxtregionerna” inte klarar att bistå till fullo finns bakom en ”politisk uppgörelse” på riksdagsnivå. I grundarbetet för denna logik har ingått Elvy Söderström (S) som, om hon förstått förslaget, omedelbart borde ha signalerat att Västernorrland behöver en skattehöjning, därtill årliga skattehöjningar för att täcka den snabba ökningstakten för kollektivtrafiken i Stockholm. Nu drabbar det direkt vården.

39 fler administratörer och 32 inom teknikgruppen kostar vårdresurser.

Landstingsmajoriteten föreslår nu på fullt allvar att överföra patienter från Rehabmedicinska länskliniken till en geriatrisk klinik och anför att det blir billigt och tror sig kunna spara tolv årsarbetare.

Att vårda denna komplexa yngre patientgrupp tillsammans med geriatriska patienter är nationellt helt avvikande och inget annat än skamligt. Kliniken får en ökning av vårdplatser med 44 procent och redovisar redan en av rikets allra sämsta patientupplevda kvalité. Här drabbas patienter. Kliniken behöver mer personal, lösningen kan inte vara mer patienter.

Därtill ligger det allvarliga sparbeting som blir starten till Sollefteå sjukhus slut som akutsjukhus. Här skapas en än orättvisare tillgänglig vård.

■■ Läs och kommentera insändare på Ordet fritts Facebooksida .

Att våra sjukhus har för lite vårdpersonal är fullt synligt i jämförelser med andra landsting och resultatet finns i patientenkäter, för den som vill se. Storskalighetsfördelarna med att allt fler patienter ska vårdas med en allt mindre mängd vårdpersonal fungerar inte. I nuläget behöver Sundsvalls sjukhus avlastning, inte fler patienter. Landstinget, medborgarna i Västernorrland, kliniker i Sundsvall och Sundsvall ska inte behöva schavottera med att leverera sämst vård.

Landstingsledningarna har skapat oro bland snart alla våra kliniker och när de bäst fungerande enheterna medvetet förstörs, förlorar vi det viktigaste medborgarna i Västernorrland har byggt upp under lång tid – det humankapital som resurser i vården utgör.

LVN är på väg mot avgrunden. Personalflykt, rekryteringsproblem och hyrpersonal är alla tecken på den oro och de övermäktiga uppdrag landstingsledningen lägger på vårdpersonalen.

Vi behöver Kalmars föredöme och lösningar, de goda exemplen finns ju. Landstingsledningen måste tänka om och tänka om ordentligt.

Tommy Berggren

Sjukvårdspartiet i Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons