Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Rörande om hoppbacken

Insändare

EDet är rent rörande att ta del av lördagens insändare (5/1) om hoppbacken som intäkt för byggande av nya backar. Hänvisningen till vår historia är på sätt och viss riktig men satsningen ändå ekonomiskt oförsvarbar. Endast en svensk backhoppare, Jan Boklöf, har under de senaste 30 åren lyckats uppnå internationell klass. Flera högt meriterade utländska tränare har anlitats för höjande av svensk hopparstandard utan att lyckas.
Skulle trots allt FV framhärda i att nya backar skall byggas tror jag att klubbens verksamhet med övriga sporter skulle bli lidande. Detta emedan folk i allmänhet skulle reagera surt över att en så blygsam verksamhet som backsporten får ett så rikligt underhållsbidrag.
Beklämd har jag i TV följt den nu avslutade internationella backhopparveckan och sett hur Sveriges bäste hoppare inte ens kvalat in till tävlingarna. Vid tio föregående tävlingar har det endast blivit en 22:a plats.
Vi måste inse att backhoppningen är på utdöende i Sverige hur tråkigt det än är. Backhoppning på internationell nivå är en tjusig sport.
Bejaka Arne Söderströms förslag om att bevara det som blir kvar av Paradiskullen efter järnvägsbygget som ett monument, minnande om en svunnen storhetstid för svensk backhoppning. Underhållet för monumentet skulle nog kosta endast en bråkdel av de cirka 400 000 kronor som den årliga kostnaden nu uppgår till.
Det nämndes också något om FV:s drygt 100-talet SM-medaljer. De sista tio åren har de varit något av Epa-karaktär enär de fåtaliga backhopparklubbarna haft minimalt med hoppare att konkurrera med. Än mindre blir det nu när Bollnäs river sina backar.


GULLIK WESTBERGH

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons