Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mönster för katastrofer

Annons
Mönster för katastrofer

Tack, Nicke Sjödin, för din krönika 29 september. Tack för att det finns rakryggade personer som du, som låter oss få veta sådant som vi egentligen inte skulle få veta.

Först blev jag skakad av avslöjandet att man avböjt bärgningshjälp som kunnat rädda hundratals människor vid Estoniakatastrofen. Sedan insåg jag snabbt att denna (brist på) åtgärd ju följer ett slags mönster i vårt land, när det gäller stora katastrofer.

Man säger sig alltid vilja "utreda vad som hänt", "göra allt för att hindra verkningarna av katastrofen" och så vidare, fina ord. I själva verket vill man helst "lägga locket på".

Vad gäller Estoniakatastrofen var det ju bokstavligen så. Ganska fort ville man ju täcka hela fartyget med cement (!), då skulle man ju slippa ta reda på orsaken till förlisningen och annat som de efterlevande naturligtvis ville veta. Så har vi Palmemordet för 15 år sedan. En ny utredningsgrupp har tillsatts, men fortfarande går folk omkring i Sverige som lämnat vittnesmål, men som inte ens blivit kallade till förhör.

Som Nicke så klokt skriver: "Riktigt alla katastrofer får vi alltså inte nån vidare kunskap om". Jag känner djup medkänsla med Estoniaoffrens anhöriga som nu har fått veta att regeringen tackade nej till erbjudandet att försöka rädda de hundratals nödställda, som i stället blev lämnade åt sitt hemska öde.

Anita

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons