Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kyrkoherdar, avstå årets lönelyft

Insändare

Kyrkoherdar, avstå årets lönelyft

Det verkar som om flera av våra kyrkoherdar i Härnösands stift nu börjar få nog och känna skam inför de höga lönehöjningar som deras fackliga företrädare åter kräver i årets löneförhandlingar. Präster är normalt inte intresserade av att ägna tid och kraft åt lönefrågor, inte ens för sig själva. Prästfacket har därför ganska ostört fått arbeta. Med nuvarande fackombud, Bror Holm och Sten Bylin som företrädare, har man nu för länge sedan passerat anständighetens gräns. Prästerna verkar därför inte längre stå enade bakom sina förhandlare. Detta är ett glädjande friskhetstecken.

I solidaritet med Svenska kyrkan, i solidaritet med andra personalgruppers större behov av lönelyft och i lydnad mot kyrkans tro och bekännelse, hoppas jag nu att flera av kyrkoherdarna tar mod till sig och offentligt avsäger sig lönehöjningar inför kommande avtalsperiod. Lönebudet på 10 procent, på fyra år, är en pott som i första hand bör fördelas till diakonerna. Kyrkoherdarna bör i anständighetens namn frysa sina löner för att på sikt komma i nivå med sina kollegor i övriga landet, som i dag i snitt ligger 6000 kronor/månad lägre i lön.

Massmedia är inte sena att vinkla dessa lönekrav och få det att låta som om alla präster tjänar 45000 kronor/månad när det bara gäller en handfull kyrkoherdar. Nu måste kyrkoherdarna själva sätta stopp för sina fackliga ombud, innan de förstör ännu mer för kyrkan.

För ett år sedan var det endast två kyrkoherdar som protesterade och tackade nej till de framförhandlade lönerna. Kan vi nu äntligen få höra en proteststorm från resten av stiftets kyrkoherdar, för att kyrkan ska kunna rädda sin trovärdighet? Om inte, kommer detta att skada kyrkan, på sikt, mer än vi kanske anar.

Alla minns förra årets teologiska härdsmälta när kyrkoherdarnas fackliga ombud, Holm/Bylin, med tvivelaktiga räknemetoder, utan teologiska betänkligheter, lyckades köra över sin orutinerade motpart, det lokala Församlingsförbundet, som aldrig förhandlat lokalt tidigare.

Man lyckades framförhandla löner på i snitt 35000 kronor/månad till stiftets kyrkoherdar. Ja, vissa fick till och med löner runt 45000 kronor, vilket var högre än biskopens. Församlingsförbundet centralt, konstaterade senare att felräkningar delvis var orsak till de höga förhandlingsresultatet och ovanan, lokalt, att förhandla.

Dessa orimliga löner blev orsak till att många kyrkomedlemmar, i besvikelse, bestämde sig för att lämna kyrkan. Det orsakade dessutom dålig stämning hos många andra personalgrupper i kyrkan. Många diakoner har numera bara hälften av vad kyrkoherdarna har i lön, trots att man i mycket har en liknande uppgift som dessa.

Nu har Holm/Bylin skapat samma debatt igen. Lär de sig aldrig ? Den största skadan de orsakat är att kyrkans trovärdighet skadas.

Man kan fråga sig hur Holm och Bylin ska predika över kommande söndags predikotext, Luk 12:13-21, där Jesus säger: "Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar". Texten vill också lära oss insikten om att de materiella tillgångarna är en begränsad, gemensam kaka: Om då några förser sig med för mycket blir andra utan sin rättmätiga del. När den rike mannen i texten själv tänker behålla det Gud låtit honom få, genom goda skördar, då visar han inte solidaritet med andra i sin by, för allas bästa och överlevnad. Han förnekade, genom detta sitt handlande, att han var en del av den gemenskap som hans by utgjorde. Straffet för denne man blev hårt.

På samma sätt har vi i församlingarna en begränsad kaka att fördela och allt är Herrens. Löner som redan ligger för högt, jämfört med övriga landets, begränsar våra möjligheter att ge andra rimliga lönelyft och ger fel signaler från kyrkan. En kyrka som ska verka för en mera rättfärdig och solidarisk värld, kan inte tillåta sina främsta företrädare att ta ut feta direktörslöner.

Frys alltså kyrkoherdelönerna några år, till dess att de kommer i nivå med övriga landets. Detta är enda sättet för kyrkan att få tillbaka sin fulla trovärdighet. För kyrkans trovärdighets skull, borde nu också biskopen ta till orda.

Lars Lindén (kd)

Kyrkorådsordförande i Timrå

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons