Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ifrågasatt partipolitik i kyrkan

+
Läs senare
Insändare

Ifrågasatt partipolitik i kyrkan

Partipolitik i kyrkan? Självklart för en del, otänkbart för andra.

Det finns skäl att fundera kring detta efter att ha tagit del av den forskning som bedrivs av teologie doktor Sven Thidevall i Uppsala och som refereras i nr 36 av Kyrkans Tidning. Han beskriver kyrkans öden under åren 1928-32 och hävdar att kyrkan "togs till fånga" av de politiska partierna och därmed avväpnades. Kyrkan har varit kyrka i nästan 2000 år - partipolitiken har funnits där i 70!

Varför kom den in i kyrkan? Thidevall skriver, att kyrkan under mellankrigstiden hade många funktioner som vi i dag betraktar som kommunala. De politiska partierna var eniga om att stärka sitt inflytande över kyrkan och dess ekonomi, ville att den skulle vara så lik den borgerliga kommunen som möjligt och införde - mot ett enigt kyrkomöte - församlingsstyrelselagen, som gav makten till de politiska partierna. Och det var inte en demokrateringsprocess man var ute efter - den fanns redan. Så tidigt som 1910 - alltså före landet i övrigt - genomfördes i kyrkan det första allmänna valet med lika rösträtt för både kvinnor och män!

Vilka blev konsekvenserna? Kyrkan slog till reträtt, skriver Thidevall, och slog in på en defensiv linje. Man började tala om kyrkan på ett abstrakt plan och det konkreta församlingsarbetet kom i skymundan. Kyrkoherden blev en allt mer isolerad religiös specialist utan samspel med kyrkoråden, när det gällde kyrkans egentliga uppdrag. Svenska kyrkan blev en präst- och myndighetskyrka där också kvinnan osynliggjordes och utestängdes från besluten. Den folkrörelsekyrka som biskoparna med Einar Billing i spetsen i en motion till kyrkomötet 1929 ville bygga upp kvävdes i sin linda. Kyrkans egentliga uppgift - att sprida evangeliet om Jesus Kristus - fick stå tillbaka. Så långt Sven Thidevall.

I dag ifrågasätter allt fler partipolitiken i kyrkan, inte minst bland de unga.

Svenska kyrkan är nu en medlemskyrka. I vilken annan sammanslutning är det andra än medlemmarna som bestämmer om de inre angelägenheterna? Det är vettigt, att nomineringsgrupper inför de kyrkliga valen bildas av medlemmar som är angelägna om kyrkans egentliga uppdrag och inte för att de tillhör ett visst politiskt parti. Kyrkans Väl är en sådan nomineringsgrupp.

Välj den listan på söndag om Du hör till dem som ifrågasätter partipolitik i kyrkan!

Gudrun Tholin

Kyrkans Väl

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons