Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Friskolor - risk eller möjlighet?

Insändare

Friskolor - risk eller möjlighet?

Skolan är ofta ett hett debattämne. "Skolan är i kris!" säger en del. "Friskolor är en segregerande risk!" ropar andra. Förmodligen blir skolan en av de stora frågor som den pågående s-kongressen ska diskutera, när man antar ett nytt partiprogam.

I dag finns i vårt samhälle som ett komplement till den offentliga skolan av Skolverket godkända och granskade så kallade fristående skolor, som får garanterad ersättningsnivå fastställd av staten under förutsättning att man i alla stycken följer skolans regelverk. Friskolor är en växande rörelse, men totalt sett omfattar dessa skolor bara drygt 3 procent av grundskolans elever!

Enligt Europakonventionen är det en mänsklig rättighet för föräldrar att ha inflytande över sina barns skolgång, eftersom ju föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Men rätten att välja skola blir ju en lek med ord, om inte skolor med olika inriktning finns att tillgå. Eftersom varje elev ger ett bestämt tillskott av skattemedel till den skola ett barn går i, gynnas naturligtvis denna valfrihet av skolor med "gott rykte".

Fristående skolor stimulerar till pedagogisk och organisatorisk förnyelse, ökar flexibiliteten och leder till större engagemang i närsamhället. Ofta har dessa skolor effektivare resursutnyttjande med hög grad av ideella insatser. För varje skola gäller att det centrala är undervisningens kvalitet och förmåga att skapa en utvecklande och trygg miljö för eleverna.

Poängen med en så kallad friskola är att den valt en egen profil. Vi har alltså skolor med en viss pedagogisk inriktning, ofta Montessori-skolor, skolor med naturvetenskaplig, med estetisk, kristen eller språklig inriktning, för att ta några exempel. I övrigt måste givetvis läroplanen hållas och grundskolans inriktning om demokrati, medinflytande, med mera, gälla. För en skolledare måste det vara ett inspirerande utgångsläge att jobba med personal som sökt sig just till den speciella profil skolan valt!

Alla skolor ska ge god utbildning. Men när föräldrar söker plats för sitt barn i en friskola kan orsaken vara att man har negativa erfarenheter från den kommunala skolan. Kanske klarade man där inte av en mobbningssituation, kanske var inlärningssituationen rörig och otrygg eller kanske kände barnet på annat sätt utanförskap i skolan. Ingen familj kan acceptera sådana förhållanden. Även om man som förälder hela tiden varit aktiv i skolan är det nog naturligt att man vid byte till en friskola tar på sig ett större engagemang med högre grad av ideella insatser.

De rapporter och den statliga utredning som granskat våra friskolors resultat konstaterar att friskolor inte är något hot mot utbildningen i den kommunala skolan, vidare att även barn som går i en kommunal skola gynnas av att det finns en friskola i närheten! Ingenstans föreslås heller en tillbakagång till den gamla ordningen.

"Fler vuxna behövs i skolan!" ropas ganska ofta. Det är förvisso sant. Men det allra viktigaste för våra barns utveckling är ändå inte större närhet till vuxna i skolan, eller på dagis, utan varm närhet till föräldrarna. Barn behöver sina föräldrar. Det är så självklart att man lätt glömmer det. Barn behöver - också för en god skoltid - föräldrar som har tid och ork att dela upplevelsevärld med sina barn, såväl de glada inslagen som de skrämmande. Vi vet också att ofta när inte den närheten fungerar, får skolan de verkligt allvarliga problemen!

Vi kristdemokrater menar att friskolor är en naturlig del av skolvärlden och vill därför att alla, oberoende av sina föräldrars ekonomiska standard, eget handikapp eller andra särskilda behov, ska kunna välja en fristående skola som är godkänd och kvalitetsgaranterad av Skolverket.

De flesta friskolor finns i dag i storstadsområdena - Sundsvall har dock hitintills tre - men en fristående skola kan också vara ett bra alternativ för en glesbygdsskola som hotas på grund av vikande elevunderlag. Nånting kanske för byalag i Västernorrland att ta tag i? Friskolornas villkor får inte försämras, snarare stärkas.

Berit Andersson

Kristdemokrat

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons