Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det mumlas och väses helt hopplöst i tv – praktexemplet är viskaren Joel Kinnaman

Annons

Varför mumlas det så mycket i svenska filmer och tv-serier? Praktexemplet är viskaren Joel Kinnaman, som med halvöppen mun väser fram sina repliker. Vad säger han? Det undrar Bo Westberg-Gren, konstnär i Arnäsvall.

Har jag en allvarlig hörselnedsättning? Är också frugan hörselskadad? Och bekantskapskretsen? Det kan man verkligen fråga sig. Barnen tycker inte att jag och frugan hör sämre än många andra. På Hörselcentralen senast ansåg de att min hörsel är normal, kanske lite dövöra på vänster sida, men ingenting anmärkningsvärt. Någon hörselapparat för min del behövs inte.

Vi fick efter min önskan extra dyra högtalare kopplade till tv:n i julas, men det blev inte mycket bättre. Är vi de enda som tycker att svenska skådespelare har dålig diktion, otydligt uttal? Man hör knappast vad de säger ibland.

Är vi de enda som tycker att, i förhållandevis nya svenska filmer och serier sända i tv, som Beck, Wallander, Annika Bengtzon, Maria Wern, Johan Falk, Anna Holt, Morden i Sandhamn och Saknad, där mumlas det lågt, viskas det förtroligt, sväljs orden med nästan förseglade läppar, så mycket att dialogen försvinner? Det är nästintill omöjligt att hänga med i handlingen.

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Praktexempel är väl skådespelaren och viskaren Joel Kinnaman, som med halvöppen mun väser fram sina repliker. Vad säger han? Där är det rent omöjligt att försöka läsa sig till något på läpparna hans.

Får nutidens elever på film- och teaterskolorna lära sig hur viktigt det är med uttal, artikulation och diktion, för att nå fram till publiken? Man kan verkligen fråga sig.

Praktexempel är väl skådespelaren och viskaren Joel Kinnaman, som med halvöppen mun väser fram sina repliker. Vad säger han?

Är vi de enda som tycker att bakgrundsljuden, musiken, vågskvalpet, trafikbullret, slamret i köket eller sorlet på arbetsplatserna överröstar talet och dränker resten av den dialog som eventuellt ska nå fram till tittarna? Ljudteknikernas ambitiösa övningar, att fånga verklighetens alla ljud runtomkring, kan de väl tona ned. Det finns ju avancerade mixerbord att jobba med, och någon balans mellan det de säger och bakgrundsmusiken bör väl finnas.

Läs också: "Frustrationen stor när gamla ska boka läkartid – mamma hinner inte med i telefonen"

Ska det vara nödvändigt att för svensk publik, på svenska, undertexta svenska tv-program och svenska filmer, för att tittarna överhuvudtaget ska kunna följa med i handlingen?

Men å andra sidan, det kan ju faktiskt underlätta för många hörselskadade att i tv undertexta även svenskt material. Då tycker jag att respektive kanal tydligt och lättfattligt ska påannonsera i tidningar, tablåer och i tv-rutan hur man enklast plockar fram undertexten till just det programmet.

Bo Westberg-Gren,

konstnär, Arnäsvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons