Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Beredskap för katastrofer

Annons
Beredskap för katastrofer

För andra året i rad har översvämningar orsakat stora ekonomiska förluster för kommuner och privatpersoner i södra Norrland.

Sverige är sannerligen inte ensam om att drabbas av katastrofer och jämförd med de ofattbara tragedierna i New York och Washington är våra bekymmer, som dessutom gudskelov bara är ekonomiska, ganska små.

Men katastrofer kommer med säkerhet att drabba vårt land även framöver, orsakade av naturen eller av människor. Oavsett om det gäller en översvämning i Norrland, en orkan i Skåne eller en terrorattack i Stockholm, måste Sverige ha en beredskap att ekonomiskt bistå de drabbade när katastrofen väl är ett faktum.

Det är närmast pinsamt att se skillnaderna i katastrofhantering mellan Sverige och Holland vad gäller ekonomisk kompensation till offren. Holland har haft en välfungerande nationell katastroffond allt sedan den stora översvämningen 1953. Fonden togs senast i anspråk då en sprängolycka i en fyrverkerifabrik i staden Enschede orsakade bland annat enorma materiella skador.

I sådana lägen träder fonden med automatik i kraft och ersätter kommun, företag och privatpersoner för de förluster som inte försäkringsbolagen täcker.

Den holländska katastroffonden är i grunden skattefinansierad, men är öppen för privata donationer. I samband med Enschede-olyckan inkom privata bidrag motsvarande drygt 137 miljoner kronor inom loppet av ett par månader.

Fonden brukar i katastroflägen dessutom skapa en stark nationell uppslutning kring de olycksdrabbade och den befattar sig inte med skuldfrågor.

Även Tyskland och Frankrike har med anledning av flodöver-svämningarna 1997 och 1998 bildat liknande fonder. I Sverige däremot får drabbade kommuner stå med mössan i hand och tigga regeringen om hjälp. Sånt är inte förenligt med den värdighet och självklara grundtrygghet som ett civilt samhälle bör garantera sina medborgare. För den enskilde skapar det en grundläggande otrygghet och allvarlig stress att under lång tid inte veta om staten behagar hjälpa till den här gången eller ej. För staten är det ineffektivt att vid varje inträffad katastrof improvisera fram ekonomiska medel.

Precis som förra året vill jag därför än en gång plädera för inrättandet av en svensk nationell katastroffond. Fjolårets översvämningar resulterade i tre enskilda riksdagsmotioner (m, c och v) med detta syfte, dock utan resultat.

Nu är det dags för nya tag. Landet bör snarast inrätta en nationell katastroffond. Vi skulle gärna kunna kopiera den holländska modellen och dess, efter 48 års erfarenhet välbeprövade, regelverk.

En svensk katastroffond skulle till exempel genom avknoppning från Allmänna Arvsfonden kunna få en stark finansiell grundplåt på några miljarder kronor, förutsatt att en sådan avknoppning är juridiskt möjligt.

Men hur fonden än skall finansieras, det viktigaste är att den kommer till stånd. Att det finns en politisk vilja att inte stoppa huvudet i sanden för elände så länge det sker långt bort från den egna bakgården.

Jacomina Beertema

Moderat politiker

Sundsvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons