Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Ådalen - blickfång eller vedfång?

+
Läs senare
Insändare

Ådalen - blickfång eller vedfång?

Nedre Ådalens marker växer igen; detta helt naturligt, efter en svunnen tid av industri och befolkning. Men trots en närmast obefintlig lansering av vårt vackra Ådalen, vistas turister längs Ångermanälvens stränder. Vore det inte fint att även få visa de fantastiska vyer som döljer sig bakom all groende växtlighet? Eller att vi själva får uppleva dessa vyer, som en gång varit så självklara?

Kramfors kommun äger långa strandområden och därmed ett betydande ansvar för underhållet av dessa. Hur sköter då kommunen markerna? Jo, genom att överlåta gallring och röjning till privatpersoner. Tanken är god, med all förståelse för att kommunen inte har råd att bekosta underhållet.

Så kallade "vedfång" delas ut, tillsammans med ett blad om riktlinjer för röjning och så tycks det problemet vara ur världen. Ingalunda. Vissa bryr sig inte om sitt vedfång, en del gör kalhyggen av sina, andra tar det grova och lämnar slyn där den står, någon följer kommunens riktlinjer... Resultaten är alltså mycket varierande. Utseendemässigt liknar det ingenting! Något som dessa förvaltare av vedfång har gemensamt, är dock att ny ved hela tiden skall uppstå och ser gärna att markerna växer igen. Igen och igen...

Med nuvarande system kommer vi alltså aldrig att få återse de svunna vyerna. En fråga jag gärna ställer till de styrande i kommunen är: Vad är ert syfte med detta förfarande? Att röja för att hålla kommunens innevånare med ved eller för att ni är tvungna till det enligt lag, eller är det kanske ett försök att försköna älvens stränder? Är ert alternativ det andra eller det tredje, så vill jag upplysa om att det inte fungerar. Riklig skog är vackrare att beskåda än all denna sly!

Mitt förslag? Jo, naturligtvis att låta ett antal träd växa sig stora och därmed kväva undervegetationen! Många säger att detta inte fungerar, men den som vandrat i en vuxen skog vet att där trängs ingen sly. Ett gott exempel på detta är Box skulpturpark, där man låtit björkar växa sig stora. Utsikten från parken är prima och så även sikten till Box från Nyland.

Själv är jag projektledare för Kulturarv Köjaviken, ett EU-projekt inom landstingets ramprogram Industrisamhällets Kulturarv i Västernorrland. Projekt har bland annat som mål att röja områden i Köjaviken och där skapa "parkliknande områden" med sikt över älven. Ägare till projektet är Köja-Marieberg Lokalhistoriska Förening och vi har sedan en tid erbjudit oss att sköta kommunens strandområden, men har inte givits denna möjlighet. Vi kan därför endast dra en slutsats ur detta; att kommunen hellre förser personer med ved, än att man söker göra Ådalens stränder attraktiva.

Vi beklagar detta djupt!

Daniel Denikson

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons