Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Att minska insulindoserna kan bli livsfarligt

+
Läs senare
/
  •    ”Skulle någon till den grad vilseledas av skriverier om kolhydratfattig kost att vederbörande rentav kraftigt minskar insulindoserna kan detta bli direkt livsfarligt”, skriver skribenten.
Debatt

I ett öppet brev till en landstingsledning i Norrland skriver en Erik Lindqvist på Allehanda.se den 22/7 om den enligt hans uppfattning dramatiska nyttan av att reducera kolhydratinnehållet i kosten för att därvid kunna minska insulindosen radikalt, liksom också spara pengar inom sjukvården.

Kostråden vid diabetes har varierat under årens lopp och det finns ingen enkel sanning. Kroppens celler behöver kontinuerligt energi i form av socker som tillförs via socker i blodet. Vid brist på insulin (uttalad eller total vid Typ 1 diabetes) men också vid nedsatt känslighet för insulin (som vid Typ 2 diabetes) blir blodsockerhalten onormal och svänger. Patienter med Typ 1 diabetes behöver ta insulin, medan flertalet med Typ 2 diabetes klarar sig utan insulintillförsel utifrån.

Blodsockerhalten påverkas av vad man äter. Upptaget av socker är snabbt och leder till snabb blodsockerstegring, som blir mindre snabb och uttalad av andra kolhydrater beroende på förpackning (fibrer, kokta/råa etcetera), och än långsammare blir förstås påverkan på blodsockret om man minskar kolhydratinnehållet och låter kroppen själv producera socker genom att exempelvis göra om annan föda (exempelvis protein) till socker. Detta kände man till långt innan insulin fanns att tillgå, och därför fick exempelvis även barn med diabetes ordinationen att undvika kolhydrater och framförallt försöka leva på fett, protein och alkohol före 1922, innan insulinet fanns. De kunde då överleva något längre tid, månader eller kanske något år, innan de totalt utmärglade avled i diabetescoma.

Under senare tid har det återigen blivit uppmärksammat, och lite på modet, att mer fett och protein minskar blodsockersvängningarna. Kortsiktigt ter sig detta värdefullt, framförallt för patienter med Typ 2 diabetes. Långsiktigt tar man risken att öka kärlskador och njurpåverkan, men detta kan synas mindre intressant för äldre personer som vinner tillfälligt stabilare blodsocker och lägre insulinbehov.

För barn och ungdomar, och även vuxna med Typ 1 diabetes, där den egna insulinsekretionen närmast har försvunnit, kan kolhydratfattig kost dock inte ersätta adekvat, tillräcklig insulinbehandling. Brist på insulin ökar inte bara risken för syrabildning (keto-acidos/diabeteskoma) utan leder till en mängd oönskade effekter på alltifrån tillväxt, pubertetsutveckling, immun/infektionsförsvar etcetera. Skulle någon till den grad vilseledas av skriverier om kolhydratfattig kost att vederbörande rentav kraftigt minskar insulindoserna kan detta bli direkt livsfarligt.

Med eller utan diabetes behöver människor, särskilt barn och ungdomar, en varierad kost som ger energi, byggstenar, vitaminer, mineraler. Den som drabbats av brist på insulin behöver ersätta insulinbristen, tyvärr med injektioner eller insulinpump, vilket underlättas om man följer blodsockret med regelbundna bestämningar av blodsockret, alternativt glukossensor. Har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när fundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten.

Johnny Ludvigsson

Professor/överläkare, avd f Pediatrik, Universitetssjukhuset i Linköping

Ordf i Barndiabetesfonden

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons