Annons
Annons
Annons

Omstridd expert vittnar i Malmö

Den omstridda amerikanska experten Adina Schwartz vittnar i Mangsmålet i dag. Hon ifrågasätter om det går att knyta kulor och tomhylsor till ett visst vapen. Men det visar sig snabbt att Adina Schwartz aldrig undersökt ett vapen.

Adina Schwartz påstår att hon deltagit som vittne vid ett tjugotal rättegångar i USA. Men när kammaråklagare Håkan Larsson undrar hur många gånger hon vittnat inför en jury blir svaret annorlunda.

Bara en gång, säger hon.

Hon är docent i juridik och filosofi och är extrainkallad av försvaret för att vittna.

Mina kunskaper är teoretiska och grundar sig på studier av området, jag är inte ballistisk tekniker och undersöker inte vapen, säger hon.

Försvarare Jesper Montan undrar om hon är påläst på området kring kulor och hylsor.

Det vi kallar ballistik är mitt huvudsakliga område och där är jag kunnig och ja, jag är påläst, säger Schwartz som svarade ja på försvarets fråga om hon skrivit vetenskapliga artiklar om ballistik.

Åtalade Peter Mangs följde intresserat med under den första timmen, han hängde över bordet och såg ut att skärpa öronen - precis som han gjorde under vapengenomgången i början av förhandlingen. Men sedan åkte en tidning fram som han numera intresserar sig för i stället.

Tidigare har experten Stefan Pettersson från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) lämnat flera tydliga slutsatser till domstolen om att just kulor och hylsor från flera brottsplatser kan knytas till Peter Mangs beslagtagna vapen.

Det är försvaret som extrainkallat vittnet - men åklagarna har begärt att SKL:s expert också ska finnas till förfogande.

I Mangsmålet har Schwartz undersökt den svenska utlåtandeskalan, sakkunnigutlåtanden och försvarare Douglas Norkings sammanställning av brott, platser och fynd av kulor samt hylsor. Schwartz påpekar att det är betydligt mindre material än vad hon brukar ha tillgång till när hon drar slutsatser.

Hon förklarar att det råder stora skillnader mellan utlåtandeskalorna i Sverige och USA.

I USA har jag aldrig sett en sifferskala som i Sverige, vår skala innehåller "identifiering", "eliminering" eller "avsaknad av slutsats", säger hon.

Det system som Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) använder bygger på en niogradig skal, från -4 till +4 inklusive noll.

Vi har inte ett rikstäckande laboratorium i USA, utan vi har en uppsjö av federala och lokala laboratorium. Det spretar ofta i de utlåtanden som man kommer fram till, fortsätter hon.

Till skillnad från svenska sakutlåtanden specificeras tillverkaren för varje patronhylsa i USA, enligt Schwartz.

Det är viktigt eftersom vi sedan 1930-talet vet att vapen avsätter olika märken på hylsor, just beroende på tillverkaren, säger hon.
Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons