Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kanske Maries bästa

/

Redan efter inledande "Kom vila hos mig" kan jag glatt konstatera att detta är Marie Fredrikssons bästa soloalster någonsin. Resten av skivans tolv låtar känns som en transportsträcka.

Annons

Jag har alltid tyckt att Marie Fredriksson har varit onödig vemodig i sin framtoning. Nåväl, med Per Gessle i Roxette har det varit lite mer raka puckar, men ändå.

Här är det maken Mikael Bolyos som har skrivit musiken och de flesta texterna. I några spår har han plockat in rutinerade textmakare som Uno Svenningsson, Johan Kinde och inte minst Kenneth Gärdestad. Dessutom finns förstås Per Gessle med på ett hörn, med en låt som långt ifrån är skivans höjdpunkt.

Tre låtar sticker annars ut omedelbart: inledande rocknumret, som redan har nämnts. Där överträffar Marie det mesta hon har gjort på skiva tidigare. Frågan är dock om inte makens "Bara 3 ord" med text av Ted Gärdestad brorsan Kenneth är skivans absolut bäst låt. En musikalisk happening, som är som en förnämlig Beatlespastiche, med typiskt varma Gärdestadord.

Tredje pärlan är varma "Vad vore jag utan dig", en typisk Marie Fredriksson med klara Lisa Nilsson-drag.

Över huvud taget är "Nu" en stor överraskning, som faktiskt överträffar det mesta hon har gjort tidigare – "Den ständiga resan" inkluderad.

Frågan är dock om inte Mikael Bolyos låtsnickrande är den största överraskningen. Det finns nämligen fler låtar som sticker ut.

Facit säger också att det här är en betydligt roligare musikalisk meny – och motiverad – än det mesta kompisen Gessle har gjort på senare år.

Och så har vi förstås rösten. Lika fin som alltid...

Artist: Marie Fredriksson

Album: "Nu"

Genre: Pop

Bolag: Warner

Betyg: 4/5

TORBJÖRN BERLIN

Annons
Annons
Annons