Meddelarskydd till fler?

Ledare

Regeringen låter utreda möjligheterna att utvidga meddelarskyddet även till vissa privatanställda. Om det sedan leder till en förändring återstår att se.

Fackliga organisationer, speciellt de inom vård och omsorg, har länge krävt att det meddelarskydd som ger offentliganställda rätt att slå larm till journalister utan att riskera jobbet eller straffas, borde omfatta även anställda inom samma offentligt finansierade verksamheter i privat regi.

Hittills har det avfärdats med att ett sådant meddelarskydd kan vara i strid mot den fria avtalsrätten, avslöja företagshemligheter och att de privatanställdas lojalitetsplikt trumfar rätten att avslöja missförhållanden ens till myndigheter med kontrollansvar.

Det logiska vore förstås att all verksamhet som finansieras direkt med skattemedel omfattas av samma regler, oavsett driftform. Men det har regeringen varit påtagligt ointresserad av.

När Dagens Nyheter i höstas avslöjade missförhållanden på flera Caremaboenden, samtidigt som företaget maximerade sin vinst i form av skattemedel, efterlyste många en laglig rätt och ett skydd för andra privatanställda inom vården att avslöja liknande fall.

Hur skulle annars missförhållanden avslöjas och förhindras?, undrade många.

För folkhälsominister Maria Larsson (KD) var svaret i höstas väldigt enkel, och den omfattade överhuvudtaget inga planer på lagförändringar.

Ansvaret för kvalitetssäkring av privata vårdgivare vilar på de privatanställdas axlar - även om deras egen anställning ryker. Det var beskedet Larsson gav när hon bytte ut ordet ”meddelarskydd” mot ”civilkurage”. Visade bara de privatanställda civilkurage och anmälde missförhållanden trots hot om uppsägning, skulle allt bli bra.

Larsson menade att eftersom det finns fler vårdgivare i dag än förr, så ökar det möjligheterna till öppenhet bland personalen.

Logiken skulle ligga i att även en privatanställd som sägs upp med anklagelser om ”illojalitet”, har fler arbetsgivare att välja på. Samtidigt betyder efterfrågan på vårdpersonal att vårdföretagen tvingas erbjuda bättre förhållanden för att locka anställda. Som exempelvis meddelarskydd.

Men det räcker inte. Det verkar till och med regeringen slutligen förstått. Så det får väl ses som en liten framgång att justitieminister Beatrice Ask (M) planerar att utreda meddelarskyddet och en möjlig utvidgning till att omfatta vad man brukar kalla ”whistleblowers”, de som slår larm om oegentligheter.

Men räkna inte med ett mer generellt skydd för de privatanställda än just vid grova oegentligheter.

Till Kommunalarbetaren säger Gustav Gellerbrant, politiskt sakkunnig vid Justitiedepartementet, att det är rimligt att begränsa ett utvidgat meddelarskydd till att bara gälla i privat verksamhet inom ”välfärdens kärna” som är skattefinansierad.

Uppenbart är att regeringens prioritering är att inte försvåra för vårdföretagen snarare än att underlätta för brukare och anhöriga att känna sig säkra.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Dela
  • +1 Intressant!