S-krönika: När ekonomin krisar – slå vakt om demokratin

Häromdagen delade det grekiska nynazistiska partiet Gyllene gryning ut gratis mat på Syntagmatorget i Aten. Några hundra personer köade, men bara de som med legitimation kunde visa att de var grekiska medborgare fick något. Maten sades komma uteslutande från grekiska producenter.

Mer än var femte grek är arbetslös; nästan två miljoner människor. Ännu fler, omkring tre miljoner, lever under fattigdomsgränsen. Att dela ut mat betyder något på riktigt i ett sådant läge.

Gyllene gryning fick 6,9 procent av rösterna i omvalet i juni. Många trodde att partiets röstetal skulle sjunka efter uppmärksamheten vid valframgången i maj – när människor förstår vad det här partiet verkligen står för kommer de inte att rösta på det längre, var tankegången - men resultatet blev i princip oförändrat. För bara några år sedan existerade knappt partiet.

Hälften av grekerna har inget som helst förtroende för politiker eller för politiska partier. När grekerna får svara på hur pass nöjda de är med hur demokratin fungerar i deras land blir betyget 2,9 av 10. Det är den lägsta siffran i hela Europa, och en oerhört dramatisk minskning på bara några år.

Samtidigt slår människorättsorganisationen Human Rights Watch larm om ett ökande rasistiskt våld i Grekland. Den offentliga statistiken är otillförlitlig, men ideella organisationer rapporterar att ca 500 personer sökt vård hos dem efter att ha blivit utsatta för rasistiska angrepp, enbart under det första halvåret 2011. Många offer berättar att polisen avråder från att anmäla hatbrott. Detta är ingen ny situation, men Human Rights Watch menar att den djupa ekonomiska krisen i landet har förvärrat läget. I European Social Survey sticker Grekland ut som ett land där människor har kraftigt negativ inställning till invandrare, och attityderna har försämrats under 2000-talet.

Den grekiska situationen är på många sätt exceptionell, men problemen finns i hela Europa. Den ekonomiska krisen skapar en utsatthet som utgör en grogrund för intolerans. Också inställningen till demokrati – eller för den delen den fria marknaden – är på sina håll vacklande i krisens kölvatten, inte minst i ett antal forna kommunistiska länder i Östeuropa, men också i krisländer som Grekland och Portugal.

Runt om i Europa har oändligt många människor fått se sin levnadsstandard sjunka. Jobb har försvunnit, besparingar smält bort, sjukhus och skolor har lagts ner. Oron inför framtiden är stor. Orsakerna till detta ligger bortom enskilda människors kontroll; det handlar om en gemensam valuta med inbyggda brister, ett alltför oreglerat finansiellt system, makthavare som inte skött sina uppdrag.

Man kan inte förvänta sig att människor stillatigande accepterar den sortens försämringar detta har medfört. Men det är inte ovanligt att missnöje över samhällsförändringar riktas åt fel håll. Demokratiska värderingar överlever inte av sig själva. Att Europa håller ihop är lika viktigt som någonsin tidigare. För att det ska vara möjligt måste alla länder ges förutsättningar att klara krisen på ett rimligt sätt.

MARIKA LINDGREN ÅSBRINK

Marika Lindgren Åsbrink är sekreterare i Socialdemokraternas programkommission

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Dela
  • +1 Intressant!