Annons
Annons
Annons

Lika för alla?

Ledare

Om EU ska fungera måste fri rörlighet över gränserna råda. Det gör utstationerade arbetares villkor till en viktig fråga.

En av EU:s grundtankar är att vi européer ska kunna röra oss fritt. Unionen ska utgöra en inre marknad, med fri rörlighet över nationsgränserna för varor, tjänster, människor och kapital. De varierande lönenivåerna komplicerar dock saken en smula. När anställda hos ett företag i ett EU-land är utstationerade i ett annat land uppkommer frågan vilka löner och förmåner en utstationerad arbetare bör ha. Ska lönen sättas utifrån nivån i landet där man arbetar eller den i landet där företaget finns?

Frågan ställdes på sin spets när Byggnads 2004 genomförde en blockad mot Laval, ett lettiskt företag som byggde en skola i Vaxholm. Frågan gick ända upp till EU-domstolen, som fann att facket hade rätt att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser där utstationerade arbetare hade lägre lön än minimilönen enligt svenskt kollektivavtal. Grundprincipen är alltså att utstationerade arbetare inte ska ha sämre villkor än vanliga arbetare i det land där arbetet sker.

EU föreslår nu nya regler för utstationerade arbetare, vilket debatterades vid ett seminarium i Stockholm på fredagen anordnat av EU-kommissionen, LO och Svenskt Näringsliv.

Det finns fall där utstationerade arbetare inte får den lön de har rätt till. Inom byggsektorn, där en stor del av problemen finns, föreslås ett system där huvudentreprenören bär ansvar för att lagar och avtal upprätthålls gentemot de anställda. Om en svensk byggfirma anlitar en underleverantör från ett annat land kan alltså den svenska byggfirman bli skadeståndsansvarig mot utstationerad personal i Sverige om underleverantören inte följer lagar och regler, om inte huvudentreprenören med skälig noggrannhet har kontrollerat att allt står rätt till.

EU föreslår också en förordning som berör strejkrätten, och som huvudsakligen är tänkt att lagfästa den domstolspraxis som EU-domstolen utvecklat i bland annat Lavaldomen. Där införs bland annat en proportionalitetsprincip vad gäller vilka kontroller man kan göra på arbetsplatser med utstationerade arbetare. Man kan inte begära att arbetsgivarna ska låta översätta och tillhandahålla tusentals sidor dokumentation som inte har någon direkt relevans för kontrollen av att avtal följs.

Facket motsätter sig detta och hävdar att det strider mot den svenska modellen. Men även om principen kanske skiljer sig från de regler som gäller på vanliga svenska arbetsplatser enligt MBL är det knappast ett orimligt krav i sig.

Förslagen ska nu behandlas av parlamentet och medlemsländerna, och det är inte klart om de går igenom. Som Vaxholmsfallet visade är utstationering en fråga som berör centrala delar av de olika ländernas arbetsmarknadsmodeller. Men ska den inre marknaden fungera måste den här typen av frågor lösas.

David Ekstrand

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons