Annons
Annons
Annons

Köttfri krigsretorik

Ledare

Röster höjs för en "köttfri måndag". Även om det finns argument för att minska köttkonsumtionen, eller framför allt att äta bättre kött, så finns starkare skäl att ifrågasätta om det är statens uppgift att på pådyvla människor ett visst beteende.

”Köttfri måndag” lanserades ursprungligen i USA under första världskriget, tillsammans med den idag mindre bekanta ”Vetefri onsdag”. Amerika var i krig, resurserna var knappa, medborgarna måste göra uppoffringar – därav ransoneringskampanj.

När Köttfri måndag återuppstod 2003, lanserad av marknadsföringsmannen Sid Lerner var krigsretoriken inte långt borta. Jordens undergång är nära, köttet är en av de skyldiga, åter krävs uppoffringar.

Initiativet i Sverige har haft sin främsta förespråkare i miljöpartisten Jonas Paulsson. Han är moderaten som en dag fick kraftig klimatångest, bytte livsstil och ideologi och blev övertygad om tvångsmedel som metod för att avvärja den stundande apokalypsen. Paulsson förespråkade exempelvis i Världen idag 5/4, 2011 ett totalförbud mot all tobak ”senast 2020”.

Att Paulsson är övertygad om statens och kommunernas rätt att kontrollera och reglera exempelvis skolmaten framstår med andra ord som föga förvånande. Hur lyckat det varit med Köttfri måndag som kommunalt projekt kan dock diskuteras.

I Östersund avslogs förslaget om en köttfri veckodag i kommunens skolor 2009. 2010 vände kommunen och införde den köttfria dagen. Sedan dess har ytterligare fyra förslag och motförslag kommit in. Evonne Kjellsdotter-Mattsson, kostchef på Måltidsservice i kommunen konstaterade 19/12 2011 i en artikel i Östersundposten att: ”Det är jättebra med en medborgardialog, men risken är att det svänger fram och tillbaka. Vi hinner inte förankra besluten”. Fallet är ett bra exempel på hur rörigt det blir när kommunen ska gå in och detaljstyra vilken skolmat som får serveras.

Det är inte kontroversiellt att påstå att flera typer av kött har hög miljöpåverkan. Men som alltid med mat finns det en mängd faktorer som påverkar miljön, som ursprungsland, uppfödningsmetod och utfodring. Att dra generella slutsatser om mat, miljö och nyttighet är alltid en riskabel affär.

En bra skola klarar av att i undervisningen lära barnen om mat och dess påverkan på både hälsa och miljö. En bra skola kan även servera varierande och välsmakande skolmat. Att få sin egen favoritmat serverad varje dag är ingen rättighet, och givetvis bör det finnas, och finns redan idag, vegetariska alternativ i det offentliga.

Att lära barn uppskatta god vegetarisk mat är inte det samma som från politiskt håll påtvinga dem en särskild dag, med särskilda ideologiska förtecken och en särskild världsbild, där vi ligger i krig med klimatet och oss själva och ska lära oss redan tidigt att skämmas för vad vi äter. Det är knappast konstruktivt att förmedla bilden av vegetariskt som uppoffring till redan grönsakskinkiga skolbarn.

HANNE MARIE BJÖRKLUND

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons