En riktig skamfläck

Ledare

I dag arrangeras en kippavandring i Malmö. År 2012 behövs fortfarande, i alla fall i södra Sverige, kraftfulla manifestationer mot antisemitism.

– I Polen var jag "jävla jude". När jag kom till Sverige blev jag "jävla polack". Nu är det tillbaka till "jävla jude" igen.

Orden är Henryk Grynfelds, citatet från en artikel i Expressen signerad journalisten Niklas Orrenius. I reportaget från i våras berättar flera judiska lärare, däribland Grynfeld, om det hat de utsätts för i Malmös innerstadsskolor. Tidigare har det rapporterats otaliga gånger i skånska medier om hur barn inte vågar bära judiska symboler i skolan, hur judar av alla åldrar trakasseras, eller hur den ortodoxe rabbinen Schneur Kesselman knappt kunnat gå utanför dörren utan att bli ansatt, förlöjligad och plågad.

Antisemitism är ingen ny företeelse i Sverige. Begränsad rörelsefrihet och förbud för judar att gifta sig med icke-judar var svensk lag långt in på 1800-talet. Under andra världskriget fann den nazistiska antisemitismen resonans på många håll i det svenska samhället. Och av någon anledning tycks antisemitismen länge ha förgiftat södra Sverige mer än övriga landet. Den i Malmö nu växande antisemitism som bär muslimska förtecken bygger således vidare på en inhemsk tradition.

Många judar har flyttat från Malmö och många andra försöker att inte avslöja sin judiskhet offentligt. Vi har hört om det så många gånger vid det här laget att det förlorat något av sin chock-effekt. Men tänk på det en gång till: I dag, 2012, i Sverige, känner sig människor tvingade att dölja sin tro och tillhörighet för att slippa stenkastning, misshandel, glåpord och andra trakasserier.

Malmös mångårige politiske ledargestalt Ilmar Reepalu (S) har upprepade gånger förminskat det allvarliga i situationen, han har till och med lyckats ge den judiska gruppen skulden för trakasserierna. Gång på gång spelar han sårad och missförstådd för att rätt snart igen låta antisemitiska grodor hoppa ur munnen.

Situationen är en skam för Malmö, men inte bara. Malmö är landets tredje största stad och ger Sverige dåligt rykte. Dess lokalpolitiker verkar inte i ett vakuum men Ilmar Reepalus hårresande uttalanden möts oftast av rätt lama tillsägelser från den som för tillfället råkar vara partiledare för Socialdemokraterna.

Mot denna bakgrund är den kippavandring som anordnas i Malmö i dag synnerligen behjärtansvärd. Människor av olika tro och icke-tro kommer att lägga den judiska kippan på hjässan, eller bära andra religiösa symboler, och tillsammans promenera genom stan – just det som har blivit så svårt på senare år.

Samhället måste mobilisera på alla fronter. Väldigt mycket handlar om hur antisemitiska fördomar bemöts i skolan. Men det finns också ett värde i storvulna gemensamma aktioner där offentliga personer såväl som vanligt folk tar avstånd från och visar sin avsky för ett av rasismens många, fula ansikten.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Dela
  • +1 Intressant!