Annons

Det kan svänga fort

Ledare

Väljarna vet vilken skolpolitik Folkpartiet vill driva. Men risken finns att FP framstår som ett enfrågeparti.

Folkpartiet har som få andra partier lyckats muta in ett särskilt politikområde som sitt, nämligen skolan. Det har stärkt partiets profil jämfört med Lars Leijonborgs tidiga år, då partiet anklagades för att vara identitetslöst och opinionssiffrorna föll under fyraprocentsspärren.

Men det för också med sig risker. Partiet börjar framstå som ett enfrågeparti. Med regeringsmakten har FP visserligen fått möjligheten att förändra – men också ansvaret när reformer inte blir som man tänkt sig, och utmaningen att hitta nya frågor när de flesta punkterna på dagordningen börjar bli avbetade.

I måndags lanserade Folkpartiet ett nytt skolpolitiskt program. De som hade hoppats på radikalt nya förslag blir besvikna. Huvudnumret är ett förslag om att betyg ska införas från årskurs fyra. Det har visserligen inte tidigare officiellt lanserats som FP-politik, men liknande tankegångar har hörts inom partiet i många år.

Det är inte helt självklart vad vinsten med ännu tidigare betyg är. En studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering från 2010 visar i och för sig att avskaffandet av betyg i de lägre årskurserna missgynnade barn från lågutbildade familjer. Samtidigt har skolorna sedan dess byggt upp system för skriftlig utvärdering som kompenserar för avsaknaden av betyg. Och, som Lärarnas Riksförbund säger, kanske de nya betygen borde få sätta sig innan ytterligare förändringar genomförs.

Ett annat förslag är, som väntat, återförstatligandet av skolan. Det är en idé som väcker genklang hos väljare som har sett hur skolan har blivit mer ojämlik, och i vissa fall vanskött och underfinansierad av kommunpolitiker. Samtidigt är det säkerligen alltför optimistiskt att tro att en enda reform skulle återupprätta Sverige som utbildningsnation. En återförstatligad skola innebär inte per automatik att lärarna får höjd status och minskad administrativ börda – men sannolikt att de ansvariga kommer att anklagas för att vara avlägsna och okänsliga när en minskande befolkning tvingar fram nedläggningen av den lokala byskolan.

Förslaget visar också på den spänning som finns i Folkpartiets skolpolitik. Å ena sidan har man en tydlig bild av hur undervisningen bör bedrivas, men å andra sidan säger man sig värna om valfriheten för elever, föräldrar och lärare.

Folkpartiets styrka är att väljarna vet vilken skolpolitik partiet driver. Men det som i dag är en styrka kan i morgon vara en belastning. Jan Björklund riskerar till exempel att framstå som ur led med tiden genom sin kritik mot användningen av ny teknik i undervisningen.

Om oppositionen lyckas lansera en skolpolitik som bejakar kunskap men som pekar på bristerna med regeringens politik kan initiativet svänga fort.

David Ekstrand

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons