Annons
Annons
Annons

Det är ekonomin igen, dumbom

Ledare

Det republikanska partiets ställningstaganden när det gäller abort, hbt-frågor och vapen upprör. Men det är inte de frågorna som kommer att fälla avgörandet i det amerikanska presidentvalet i höst.

Under den amerikanska valrörelsen 1992, då den unge Arkansas-guvernören Bill Clinton utmanade den sittande presidenten George Bush, lät den numera legendariske politiske konsulten James Carville formulera Clintonkampanjens budskap i tre meningar:

Förändring eller mer av det gamla vanliga.

Det är ekonomin, dumbom.

Glöm inte sjukvården.

Det fungerade alldeles utmärkt för Bill Clinton, som övertygade väljarkåren om att enda sättet att få fart på ekonomin var att byta ut den åldrande statsmannen Bush, som suttit fyra år i Vita huset och dessförinnan varit vicepresident under Ronald Reagan i åtta år. Och även om Clinton aldrig lyckades driva igenom en genomgripande reform var vallöftet om att förändra den amerikanska sjuk- och hälsovården något som attraherade många.

När republikanerna nu anordnar sitt konvent i Tampa i Florida, ett konvent som blivit ordentligt rumphugget på grund av stormar och turbulent väder, kommer budskapet att vara detsamma.

I svenska medier gillar vi att lyfta fram skillnaderna mellan de amerikanska partierna när det gäller synen på abort, vapen, religion och äktenskap för homosexuella. Mer avgörande frågor för valresultatet är dock arbetslösheten, budgetunderskottet och företagsklimatet.

Kort sagt: ekonomin.

Visst kan en personlig skandal eller – gud förbjude – en terroristattack eller krig i Mellanöstern (vilket påverkar USA både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt) förändra spelplanen, men det mesta pekar på att presidentvalet 2012 blir en omröstning om vem den amerikanska väljarkåren anser vara bäst lämpad att hantera ekonomin.

Den, med amerikanska mått mätt, höga arbetslösheten på dryga åtta procent, den djupa oron över den skenande statsskulden samt den mycket kontroversiella sjukförsäkringsreformen som president Barack Obama och hans demokrater drivit igenom – en reform som delat landet – borde ha gett republikanernas kandidat Mitt Romney ett försprång i opinionsmätningarna vid det här laget.

Men Mitt Romney har svårt att entusiasmera sitt partis gräsrötter, och än mindre väljare som betecknar sig som demokrater eller oberoende, och i opinionsmätningarna är det jämnt. Romneys meriter – företagsledare, OS-general, guvernör i Massachusetts – ser bra ut på papperet, men folk undrar vad han egentligen tycker och tror på. I jämförelse med Obama, som både kan entusiasmera och alienera, framstår Romney som väldigt grå och idéfattig.

Konventet i Tampa blir därför oerhört viktigt för Mitt Romney, då han ska visa de amerikanska TV-tittarna att han dels är mannen som har den bästa planen för den amerikanska ekonomin, dels att han har uppbackning från betydligt mer populära personer i partiet.

Förvänta er dock inga talare som kommer att ägna dyrbar sändningstid åt långa utläggningar om aborter och vildsinta attacker mot homosexuellas rättigheter. Räkna inte med timslånga hyllningar till den amerikanska vapenkulturen som är så svår att förstå sig på för oss européer.

Talare som New Jerseys guvernör Chris Christie (en trolig presidentkandidat 2016 om inte Romney vinner nu i höst), vicepresidentkandidaten Paul Ryan och den förra utrikesministern Condoleezza Rice skall istället berätta varför USA behöver ändra riktning och att "change" – som var Barack Obamas slogan 2008 – också skall vara ett nyckelord 2012.

I alla fall om Mitt Romney och hans republikanska parti får bestämma.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons