Annons
Annons
Annons

Är Finland drömlandet?

Ledare

Lön och status hör många gånger ihop. Men sambandet är inte självklart.

Besvikelsen var stor bland många lärare då innehållet i det nya löneavtalet blev känt. En höjning på 4,2 procent, vilket i snitt ger en löneökning på 1 100 kronor i månaden det första året, var alltför långt ifrån de 10 000 kronor som lärarfacken krävt. Bland medlemmarna är oron också stor att det sifferlösa avtal som förhandlats fram för år två till fyra inte kommer att ge tillräcklig utdelning.

Med tanke på fackens höga svansföring under lönerörelsen hade många lärare hoppats på mer än det faktiskt blev. I synnerhet som frågan om lönen knutits hårt till lärarnas status i samhället. Det går onekligen inte att komma ifrån att frågan om lön och status många gånger hör ihop – men sambandet är inte självklart.

Löneskillnaderna mellan de svenska och finska lärarna är exempelvis inte så stora. Ändå har de finska lärarna hög status i samhället. En delförklaring är söktrycket till utbildningarna. I Finland har man upp till tio sökande till varje utbildningsplats och den som söker utbildningen måste klara ett antagningsprov med fokus på personliga egenskaper, som krävs för att en person ska kunna bli en bra lärare. Vem som helst får alltså inte bli lärare. Det kan jämföras med Sverige, där målet för flera av landets lärarhögskolor är att fylla alla utbildningsplatser.

Det är emellertid inte bara i söktryck utbildningarna skiljer sig åt. Den finska lärarhögskolan ställer betydligt högre krav på sina studenter än den svenska.

På 1970-talet infördes en femårig lärarutbildning på masternivå. Utbildningen öppnar dörrar. En utbildad lärare är attraktiv på hela arbetsmarknaden. Det är en faktor som inte ska underskattas. Möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation tycks också generellt vara högre för de finska lärarna än för de svenska. Det finns få centrala föreskrifter i läroplaner och andra styrdokument.

Den finska skolan är, till skillnad från den svenska och danska, inte så postmodern och tvärvetenskaplig konstaterades det under ett seminarium på den nyligen avslutade bokmässan i Göteborg. I Finland riktar man sig fortfarande in på den gamla traditionella undervisningen och lärarens kunskap. Läraren har auktoritet i den betydelsen att det är hon eller han som kan mest i klassen.

I Sverige betonades länge skolans sociala roll samtidigt som kunskapskraven tonades ned på landets lärarhögskolor. De senaste åren har den här utvecklingen vänt. Kraven på lärarutbildningen har skärpts. Det är bra, för det är i grund och botten genom sina kunskaper som lärarna grundlägger sin status.

Om de skärpta kraven också på sikt betyder högre löner återstår att se. Det är inte alltid som bättre kunskaper premieras i lönekuvertet. Men om det är högre status man vill ha måste lärarna först återerövra sin auktoritet i klassrummet.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons