79 är ingen ålder

Förra veckan fyllde John Gurdon 79 år. I går tilldelades han Nobelpriset i medicin.

Det är dags att dela ut Nobelpris. Och då tas ingen hänsyn till årtalet på födelseattesten.

Med sina 50 år tillhör Shinya Yamanaka kategorin "yngre forskare" i Nobelpris-sammanhang. Japanen Yamanaka, som tillsammans med britten John Gurdon tilldelas årets Nobelpris i medicin för upptäckter rörande stamceller, är inte den förste 60-talisten som belönats med det ärofyllda priset, men han tillhör en unik skara.

Yamanakas medpristagare John Gurdon skulle dock kunna vara hans far; Gurdon föddes 1933 och har med råge passerat svensk pensionsålder.

Men tro inte att den brittiske forskaren har slutat att arbeta.

Telefonsamtalet med beskedet om att han skulle tilldelas Nobelpriset i medicin tog Cambridge-professorn Gurdon emot i sitt labb, där han alltid befinner sig tidigt på morgonen. Han befinner sig där även andra tider på dygnet; John Gurdon arbetar fortfarande heltid med sin forskning, numera vid ett institut som bär hans namn.

Nobelpris-veckan blir alltid en påminnelse för oss svenskar om den märkliga åldersdiskriminering vi har här i landet, där kompetenta människor tvingas bort från arbetsplatser och positioner bara för att folkbokföringen säger att de har nått en viss ålder. En del personer kan, vill och ska inte jobba efter 65 eller 67, men att det i vårt samhälle pågår ett enormt resursslöseri då äldre människors kompetens inte utnyttjas, det råder det ingen tvekan om. När heltidsarbetande män och kvinnor i 70-årsåldern utses till Nobelpristagare borde fler inse att kunskap förvärvad över lång tid inte är något som får slängas bort.

John Gurdon är också en levande påminnelse om vikten av att träda in i tid på arbetsmarknaden.

Svenska ungdomar tar studenten vid 19 eller 20 års ålder, ägnar ett par år åt att hitta sig själva på resor i Asien, ströjobbar utan funderingar på framtiden, påbörjar, byter och hoppar av utbildningar och upptäcker då 30-årsdagen närmar sig att etableringen på arbetsmarknaden är en bra bit bort. Det problemet finns även inom den högre utbildningen i Sverige, där antalet disputerade forskare under 30 är alltför få.

När man tittar på John Gurdons CV ser man dock att Nobelpristagaren haft ett lite annat tempo, precis som de flesta av hans kolleger i Storbritannien, USA och Asien. När Gurdon var 29 år gammal hade han disputerat vid Oxford, gjort sin postdoc i USA och återvänt till England för att forska och undervisa vid sitt alma mater. Nobelpristagaren Gurdon har dock inga planer på pensionering, trots att han har haft en mer än 50 år lång forskarkarriär.

På den tiden kan mycket hinna upptäckas till mänsklighetens fromma.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Dela
  • +1 Intressant!