Annons

Uggla med Ugglan

Jag har aldrig tråkigt.

Skulle jag, mot förmodan, känna mig göralös – vilket jag aldrig gör, eftersom en av mina favoritsysselsättningar är att i ensamhet och tystnad inte sysselsätta mig med något, en för övrigt skamligt underskattad och ytterst kreativ njutning som borde introduceras som olympisk gren eller åtminstone hyllas som det Columbi ägg som är svaret på den ständigt uppkopplade och sönderstressade nutidsmänniskans samtliga dilemman – så finns ju Ugglan där.

Årstiderna sveper förbi utanför fönstret. Svanar, storspovar, koltrastar och tofsvipor kommer och går, men Ugglan består. Med åren har den blivit ganska luggsliten men det är bara till det yttre; dess guldsnitt glimmar där den sitter uppflugen på hyllan och dess hundraåriga formuleringskonst är fortfarande högst njutbar.

Som tidsdokument är "Nordisk Familjebok, konversationslexikon och realencyklopedi", i den andra upplagan kallad Ugglan, ovärderlig. I del 12, "Hyperemi till Johan", avhandlas till exempel indianer på sju tättskrivna sidor:

"Hwad angår andliga egenskaper, fysisk styrka och uthållighet såväl som förmåga att emotstå och öfvervinna sjukdomar kan indianen icke jämföras med den hvite mannen", hävdar Ugglan grötmyndigt. Därpå följer ett både förfärande och underhållande hopkok av historiska fakta, tidens tyckanden och rasbiologi tills man storknar.

På Irland är det inte mycket bättre. Folket där har "ett lättrörligt sinne och sakna därför eftertänksamhet, ihärdighet och själfbehärskning" säger Ugglan, och fortsätter därefter oförtrutet:

"... ´Paddy´, som irländaren brukar kallas, är godhjärtad och förtroendefull, men förtjänar icke själf förtroende, ty han sviker det lätt, håller sig icke mycket till sanningen, är lättretlig och böjd för våldsamheter. Å andra sidan fördrager han nöd och brist och är nöjd, om han blott har potatis."

Nå, italienarna då, detta kulturfolk? "Snabb fattningsförmåga, liflig fantasi, nykterhet," berömmer Ugglan men kontrar därefter med "brist på uthållighet och ordning, bristande ärlighet och plikttrohet".

Svenskarna då? Ja, där blir Ugglan plötsligt nyanserad och försiktig. Men två raser kan urskiljas – långskallarna är allvarliga, praktiska och rättframma medan kortskallarna "ej sällan utmärkas af konstnärlig eller musikalisk läggning".

Om hundra år sitter någon och förfasas över våra nutida sanningar. Frågan är bara – vilka?

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons