Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Moderna byar på landsbygden är lösningen – inte nya miljonprogram

/

Är nya miljonprogram och ytterligare satsningar på städer lösningen på vår tids stora utmaningar? Nej, säger Aram Afsahi, Urban Laurin, Thorsten Laxvik och Matilda Olstorpe – det är på landsbygden svaret finns.

Annons

DEBATT:

Sex forskare skrev i DN-debatt den 25 april att Sverige behöver ett nytt miljonprogram. För att klara vår tids stora utmaningar som integration, tillväxt och hållbarhet handlar det om att få ännu fler att bo i städerna. Vi argumenterar för det omvända miljonprogrammet, där stadens medborgare väljer att flytta till den moderna landsbygden.

Städerna försörjs av mycket stora landområden som brukas så att klimatgaser och biologisk enfald gynnas. Genom de fossila utsläppen har vi en gigantisk skuld till jorden som innebär att vi måste binda kol ur atmosfären ner i våra jordar. Modernt jordbruk gör tvärt om. I dag pressas många nyanlända samman i stadens överfyllda och problemtyngda områden. Hur kan sex sakkunniga i hållbarhet ens tänka tanken att staden är framtiden? Alla kan inte bo i staden även om många tycks tro det.

Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende förenas är framtiden. Vi har en vision om levande bygder som lockar stadens medborgare och många av de nya medborgare som de stora flyktingströmmarna leder till. Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende återigen förenas är framtiden för många. Vi har inte en tanke på att landsbygden ska räddas. Istället är den hållbara staden beroende av en hållbar landsbygd.

En modern landsbygd behövs för en ny suveränitet över vår mat, för att klara klimatutmaningarna och för att åtgärda bristen på biologisk mångfald. Den extremt billiga energin har fört oss till randen av totala globala miljökatastrofer och invaggat oss i vanföreställningen att staden är norm, att det är smart att lägga ner våra lantbruk och köpa köttet från Pampas vidder.

Vi arbetar med ett ansvarsfullt jordbrukande med intakta relationer från mikroorganismerna i jorden till den som förnöjsamt tuggar i sig det välstekta fåret, det vi kallar för relationsmat. Vi binder kol i markerna genom smarta beten. Vi odlar mångfalden genom djurens betande i skog och mark. Vi utvecklar hållbara system för landbaserad odling av fisk och skaldjur. Vi producerar mat som människorna kan lita på. Mat som är god, nyttig och samtidigt gör nytta.

Vi bygger hållbara agrara samhällen där produktion av mat och lokala energilösningar är centralt. Det handlar också om att lyfta fram alla möjligheter som delningsekonomin, digitalisering och automation skapar för landsbygdens entreprenörer. Denna utveckling handlar inte om gröna vågentänkande utan om affärsmässighet och hållbar utveckling. Vi arbetar med byn där den traditionella tysta kunskapen möter fronten i digital och teknologisk utveckling, där träslöjdaren möter 3D-printrar som producerar högteknologiska individanpassade armproteser.

Bredbandsbullerbyar är vår beteckning. Den handlar om att bygga miniurbana miljöer på landsbygden, såväl väldigt långt bort från allt, som nära städerna. Där ska man kunna jobba uppkopplat, med morotslandet, blåbärsskogen eller betesmarkerna i ryggen. Där finns gemensamma arbetsplatser och mötesplatser som bycafé och bypub; helt enkelt levande byar som det var före laga skiftet. En aktiv by med engagerade medborgare, levande mötesplatser och uppkopplade arbetsplatser, med ena benet i myllan och den andra i det globala digitala samhället.

Vi ser framför oss nya hembygder med såväl befintliga som nya bostäder. Det kan handla om bostäder som ägs av kommunala bostadsbolag, kooperativa hyresrätter eller bostäder som byggs med egnahemsrörelsen som förebild. Vi tror mycket på individernas engagemang i att bygga sina egna hem, inte minst vad gäller våra nya medborgare som sällan bott i hyresrätter i sina hemländer. Att äga sin bostad är en av de främsta instegen till mentalt medborgarskap. Helst tillsammans med andra.

Vårt Nya Miljonprogram handlar om att lösa klimatkris, biologisk och mänsklig mångfald samt matsuveränitet genom att bygga på landsbygden, starta nya jordbrukarutbildningar på våra folkhögskolor och helst få till stånd ett grundavdrag på 100 000 kr per lantbrukare som arbetar miljöproduktivt.

Vi arbetar med ett medborgarperspektiv för att bygga demokrati. Engagerade medborgare med tillit till den egna inre förmågan är nödvändiga. En modern landsbygd behöver medborgare som tar ansvar och makt. Dessa byar blir nav för demokrati, integration och mångfald i praktiken.

Detta handlar inte om visioner. Solatum, det kommunala bostadsbolaget i Sollefteå, gör en förstudie om att bygga på detta sätt. I sommar genomförs en kurs på Hola Folkhögskola som handlar om hur man får ett hållbart leverne för att arbeta och bo på landet. Vårt nätverk växer och spirar. Vi ser inte en landsbygd som ska räddas, utan en landsbygd som räddar staden.

Rörelsen rullar redan. Bredbandsbullerbyar.

Aram Afsahi, VD Kunskapsbolaget Integra

Urban Laurin, Fil.dr. i statsvetenskap

Thorsten Laxvik, lantbrukare

Matilda Olstorpe, Docent i mikrobiologi, SLU och VD i VegaFish

* * *

För fler kulturnyheter varje dag: Följ kulturredaktör Katarina Östholm på facebook:

Läs mer kultur och hitta alla artiklar på vår hemsida

Krönikor av Katarina Östholm:

Landsbygden behöver inga bidrag – det är städerna som är problemet

Den gröna bluffen - om miljöbilar och andra vackra lögner

Dödsstöten för landsbygden – om det brutna kontraktet mellan stad och land

Den odemokratiska staden – om den urbana diktaturen och byn som fostrade en statsminister

Annons
Annons
Annons