Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Malena Ernman: ”Vi har visat dem att samhället fungerar”

Malena Ernman, krönikör Mittmedia kultur.

En flicka som ger blommor till en polis. Politiska meningsmotståndare som går arm i arm. Människor som öppnar sina bostäder för främmande människor som inte kan ta sig hem. Tungt beväpnade insatsstyrkor som leder gamla tanter över vägen.

Det är ögonblicksbilder från Stockholm efter attacken på Drottninggatan.

De bilderna visar många olika saker.

Men tydligast av allt så visar de ett mänskligt samhälle. Ett samhälle som fungerar.

Läs också: Möt vår nya krönikör Malena Ernman: ”Ilskan är bränslet– jag ser orättvisor överallt”

Vid några tillfällen i mitt liv har jag varit riktigt rädd.

Jag minns känslan. Jag minns hur andningen och musklerna sviker.

Det är ingen bra känsla. Det är som ett sjukdomstillstånd. Fast värre. Panik. Man kan varken äta eller dricka och än mindre tänka klart. Den känslan är oftast ingenting vi människor känner varje dag. Och gör vi det så är det troligtvis förknippat med psykos, chock eller krigstillstånd.

Den rädslan är ingen känsla som vi borde eftersträva eller försöka förstärka.

Det vet alla – eftersom vi alla någon gång har känt den.

Några var rädda den där fredagen. Andra kände oro. Och andra var inte rädda alls.

För så är det. Vi oroar ju oss förstås för olika saker, vid olika tillfällen och under olika omständigheter.

Dagarna efter terrorattacken på Drottninggatan så svämmar nätet över av extremistiskt hat. Några få röster skriker ut sin frustration över att vi svarar på dådet med omtanke för varandra i stället för hat mot en osynlig fiende.

Flera röster stämmer in i kören. Vi borde hata. Vi borde vara rädda. Vi måste vara rädda! För rädslan är inte bara en naturlig instinkt – den är någonting positivt. Och den ska uppmuntras!

De provoceras av hur det gemensamma svenska samhället har reagerat på den vidriga akt som så bestialiskt berövat fyra människor sina liv.

Ytterligare röster sluter upp. De provoceras av hur det gemensamma svenska samhället har reagerat på den vidriga akt som så bestialiskt berövat fyra människor sina liv.

Tragedin är ett faktum. Sorgen för de drabbade är bottenlös.

Men den misstänkta terroristen och barnamördaren verkar ha misslyckats med att skrämma oss andra, och det provocerar alla dem som eftersträvar ökade motsättningar.

Människor kramar poliser. Människor kramar varandra. Stockholms innerstad drunknar i ett hav av blommor, omtanke och nallebjörnar.

Och det retar dem till vansinne.

Läc också: Sjöholm är Ernmans gäst i världens största operakonsert

Det borde ju hatas! Vi borde ju greppa efter högafflar och basebollträn och storma ut i en medborgargardistisk jakt efter hämnd och rättvisa. I stället står vi sida vid sida och tar hand om varandra. Vi hedrar offren. Vi lider med deras anhöriga och vi säger att hatet och terrorn inte kommer skrämma oss.

För så måste det ju vara. Det sitter i vår ryggmärg att vi som inte är drabbade, vi som inte är rädda, ska trösta och lugna dem som är det.Vår civilisation bygger på detta.

Den gångna veckan har Sverige med all önskvärd tydlighet visat upp ett samhälle som fungerar.

Att fler och fler röster nu avviker från den självklarheten är djupt oroande. Men det förstärker bilden av att vissa grupperingar inom samhällsdebatten verkligen vill att vi ska vara rädda. Precis som de vill förstärka polarisering och motsättningar. Det gynnar helt enkelt deras intressen, och det är svårt att inte slås av likheten med den konfrontativa, oförsonliga väg som i USA har lett fram till valet av Donald Trump som president.

Den väg som vi alla måste hjälpas åt att hålla stängd.

Den gångna veckan har Sverige med all önskvärd tydlighet visat upp ett samhälle som fungerar.

Ett samhälle som är kraftfullt, rättssäkert och omhändertagande på samma gång.

Ett samhälle som bemöter det vi inte kan skydda oss mot på ett sätt som inger trygghet och lugn.

Ett samhälle som håller ihop.

Det samhället ska vi försvara. Det är vår gemensamma skyldighet.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons