Frihet och bottenlös ensamhet

Åke Arvidsson är fenomenal som August Strindberg och han matchas hela vägen av Gisela Nilsson som hans hustru Siri von Essen i Teater Västernorrlands uppsättning av P-O Enquists Tribadernas natt.

När en författare i Sverige når samma olympiska höjder som Per Olov Enquist måste han förr eller senare förhålla sig till Strindberg. Enquist gjorde det genom att skriva en pjäs om Strindberg, Tribadernas natt.

Teater Västernorrland har valt den som sitt bidrag till firandet av Strindbergsåret, ett val som man delar med Stockholms Stadesteater, och flera andra teatrar runt om i landet. Uppenbarligen är det ett drama som talar till vår samtid.

Enquist har utgått från en verklig händelse 1889 i Köpenhamn, när Strindbergs första fru Siri von Essen skulle göra come back som skådespelerska, med pjäser som maken hade skrivit för henne. Samtidigt är äktenskapet på upphällningen, och när det visar sig att Siris motspelerska ska spelas av Marie David, som Strindberg nisstänker har ett lesbiskt förhållande med hustrun, är det upplagt för våldsamma bråk och uppgörelser.

I Kia Berglunds regi blir Tribadernas natt till en pjäs om människornas egna motsättningar och deras oförmåga att ta sig ur dem. Strindberg vill ha en familj, trots att det hindrar honom som författare. Han vill gärna ha en fru som tar hand om hem och barn, men som samtidigt är hans intellektuella jämlike – nåja, nästan i alla fall. Han vägrar att vara en försörjningsmaskin, men fortsätter att skriva maniskt om allt och alla, framför allt sina närstående, han äter människor säger Siri.

Och så är det där med Strindberg och kvinnorna. Titanen föraktar kvinnor, anser de underlägsna, men är på samma gång livrädd för dem. Han får själv naturligtvis inte ihop det, och när det går så långt som till att hans manlighet ifrågasätts, blir han patetiskt desperat, och tar till den famösa snoppmätningen. Här firar Enquist, och Teater Västernorrland med honom, stora triumfer i burlesk humor.

Både Strindberg och Siri söker frihet, bara för att upptäcka att den är ingenting annat än bottenlös ensamhet. Siri finner tröst hos väninnan Marie David, för August finns kvar bara en tvivelaktig berömmelse.

Det är svårt att tro att Tribadernas natt, skriven 1975, är P O Enquists dramadebut. Dialogen är rapp, replikerna viner blixtsnabbt genom luften som i en fäktningsduell, tempot är oavbrutet högt genom båda akterna.

För Åke Arvidsson är rollen som Strindberg ett veritabelt kraftprov, han är med på scenen i stort sett under hela pjäsen. Han är fenomenal i sin gestaltning, det börjar så övertygande med en skitstövel som är cynisk, spydig och bitsk, fast på ett intelligent sätt, han är den sortens charmiga busar som vi älskar att hata. Undan för undan genomgår han en förvandling från självsäker överskattning till en man som bryts ner av tyngden av sina egna olösta motsättningar.

Han matchas scen för scen av Gisela Nilssons Siri, som är makens like i verbal slagfärdighet, och som uppvisar ett korresponderande kroppsspråk, med ett uttrycksregister från vulkaniskt kraftfullt ner till minsta skälvande nyans, dessutom med omväg över spotsk retfullhet.

Ellen Siöö som Marie David och Tobias Hjelm som regissör tenderar att överskuggas av de två stora huvudpersonerna, men framför allt Ellen Siöö växer i andra akten starkt in i rollen.

Samtidsteater när den är som bäst.

TEATER

Tribadernas natt

Av Per Olov Enquist

Regi/bearbetning: Kia Berglund

Scenografi/kostym: Youlian Tabakov

Medverkande: Gisela Nilsson, Åke Arvidsson, Ellen Sjöö, Tobias Hjelm

Sundsvalls Teater, lördag 6 oktober

Gregor Flakierski

Tribadernas natt i Ångermanland

Tribadernas natt spelas på Amatörteatern i Sollefteå den 19 oktober, den 27 oktober på Centrum i Ullånger, den 1 november på Babelsberg i Kramfors, den 6 november på Härnösands Teater och 9 november på Folkan i Örnsköldsvik.

Dela
  • +1 Intressant!