Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Får Nobelpristagare vara medelmåttiga?

Kazuo Ishiguro är den senaste i raden av Nobelpristagare som har fått kritik för sina verk. De utvalda författarna väntas borga för litterär storhet. Men uppfattningen om vad kvalitet egentligen är har vidgats även i Akademien.

Annons

Kazuo Ishiguro är årets Nobelpristagare i litteratur. Många har rosat valet men Ishiguro har också fått kritik för sin senaste bok. Foto: Alastair Grant.

"Smärtsam". Så kallade författaren Ursula K Le Guin läsningen av Kazuo Ishiguros senaste bok "Begravd jätte", som hon tyckte hade fuskats fram. Ishiguro är inte den enda Nobelpristagaren som har kritiserats för något av sina verk. Doris Lessing hann nästan bli uträknad som kandidat, många trodde att hennes hånade science fiction-romaner skulle kosta henne Nobelpriset. För att inte tala om reaktionerna Bob Dylan väckte förra året, då vissa till och med kallade valet för "deprimerande".

- Nobelpriset har alltid åtföljts av diskussioner och det har att göra med att kvalitet är ett jättesvårt begrepp, säger Carin Franzén, litteraturprofessor vid Linköpings universitet.

1938 års pristagare i litteratur, Pearl Buck, har i efterhand kritiserats för sina böcker som bland annat har kallats för

Enligt Akademien går kvalitet före allt. Måste en pristagares verk alltså vara nästintill fläckfria? Kritiker har exempelvis länge spekulerat om att Joyce Carol Oates anses för ojämn för priset. Men Ishiguros senaste roman avskräckte i alla fall inte ledamöterna.

- Ishiguro förvaltar en viss typ av romankonst som man ville framhålla. Då har man väl antagligen övervägt det i förhållande till det andra. Han är en skicklig avkodare av en engelsk tradition och det är nog det som har attraherat Nobelkommittén, säger Carin Franzén och fortsätter:

- Akademien är ute efter att peka på något som utmärker sig. Joyce Carol Oates har några verk som skulle kvala in men de tonas ned i hennes stora produktion. Det här är spekulationer men det kan också finnas en misstänksamhet om att det går för lätt, att kvalitet kräver ett mödosamt slit.

Hur ska kreativiteten då överleva om allt förväntas vara perfekt? Nobelpriset har dragits med ett rykte om att vara en dödskyss. Den faran är en myt, enligt litteraturforskaren Anna Gunder, som i en studie har visat att många får bättre förutsättningar att skriva när den inledande uppmärksamheten har lagt sig. John Steinbeck är undantaget.

- Han hade haft svårt med kritikerna redan före priset och trodde att det skulle ge honom upprättelse, men det gjorde det inte. Så han valde att aldrig skriva mer.

Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates är Nobelpristippad sedan mycket länge – men skriver enligt vissa för mycket och för ojämnt för att få priset.Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Det finns också två skolor kring begreppet kvalitet. Vissa menar att den är universell och objektiv. Andra att begreppet är föränderligt och styrs av normer.

Anders Österling, under många år Akademiens ständige sekreterare, har sagt att "ingen helt ovärdig har tagit emot utmärkelsen". Flera har ändå dömts ut på efterhand, bland andre Sully Prudhomme som kallades "en andra rangens poet" i The Times. Pearl Bucks böcker dissades som "kiosklitteratur". Medelmåttor eller inte - de absolut flesta pristagarna är ändå vita män. Är det något i Akademiens syn på kvalitet som har ifrågasatts är det kanske framför allt detta.

- Det har funnits en manlig dominerande ordning i den västerländska litterära kanonen och Nobelpriset reflekterar den ordningen. Men nu är den i upplösning, säger Carin Franzén.

På 1940-talet ansåg till och med en feminist som Simone de Beauvoir att det inte finns några bra kvinnliga författarskap. Sådana åsikter är vanliga i en ordning där det estetiska idealet blir synonymt med det manliga geniet. Men allt handlar om hur man läser, menar Carin Franzén.

- Jag själv som har forskat på kvinnliga författarskap tycker att det är absurt, man kan gå tillbaka och titta på kvinnor som skrev på medeltiden och antiken, varför skulle de texterna vara sämre?

Bob Dylans verk uppställda i Börshuset i Stockholm. Hans Nobelpris har kritiserats häftigt av vissa. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Akademien har med de senaste årens val försökt att luckra upp det smalare litteraturbegreppet. Priset anses visserligen fortfarande vara exklusivt snarare än populärkulturellt. Men det paradigmet bröt man ändå mot genom att ge priset till Bob Dylan, poängterar Carin Franzén.

- Tidigare var det också Dario Fo, från en annan tradition. Och Svetlana Aleksijevitj står för ett helt nytt sätt att skriva litteratur på, säger hon och tror att nya kvinnliga ledamöter inom Akademien kan bidra till en förändrad inriktning.

Kanske kommer man snarare att börja diskutera vad ett svagt verk är och i förhållande till vad?

- Jag hoppas att Akademien följer med sin tid och överlever det de genomgår nu, deras djupaste kris hittills, och att de kommer ut på andra sidan som en modern Akademi.

Elin Swedenmark/TT

Fakta: Kritiserade Nobelpris

Akademiledamoten Knut Ahlund kallade Elfriede Jelinek en ovärdig pristagare och skrev att det var tunt på idéer och visioner i hennes böcker. I en artikel i Svenska Dagbladet gick han långt i sin kritik: "Förnedring, förödmjukelse, skändning och själväckel, sadism och masochism är huvudtemata i Jelineks värld. De utestänger andra aspekter på människan, därför blir hennes verk så fattigt och torftigt. Det är överlastat med tv-kanalernas tittarfrukter och datorkommunikationens förförelser."

När Sully Prudhomme utsågs till den förste mottagaren av priset protesterade större delen av den svenska kultureliten, bland andra August Strindberg, Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin och Bruno Liljefors. I stället tyckte många att den ryske författaren Lev Tolstoj borde ha tilldelats det första priset.

Nobelpriset till John Steinbeck 1962 kallades av författaren Artur Lundkvist för "ett av Akademiens största misstag". Även i New York Times skrev kritiker att Steinbeck hade sin storhetstid för långt bakom sig för att få priset.

En konservativ litteratursyn och en strikt tolkning av stadgarnas ord om "idealisk rigtning" gjorde att många av de författare som senare kommit att anses som sin tids främsta aldrig fick priset. Till dem hör bland andra Lev Tolstoj, Anton Tjechov, Henrik Ibsen och James Joyce.

Annons
Annons
Annons