Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fattigdom och kamp i Norrlands inland

/
  • Byn Klippsta utanför Hoting på 1930-talet är den geografiska centralpunkten i dokumentärromanen

Inger Henricsons debutroman "Stannfåglarna" följer en familj i Norrlands inland från förra seklets början till freden efter andra världskriget.

Annons

Under den perioden gick Sverige från fattigdom och orättvisor till en alltmer ljusnande framtid.

Kristina och Johan kunde som många andra i Sverige ha emigrerat till Amerika, blivit flyttfåglar. Men Kristina oroar sig för överfarten och Johan vill stanna nära sina föräldrar. De blir "stannfåglar" och arrenderar en bit mark av staten till ett kronotorp.

Inger Henricsons dokumentärroman berättar om det politiska engagemanget hos många människor i Norrlands inland. Arbetarrörelsens dröm om socialismen påverkade människorna i skoglänen lika mycket som religionen. Det påstås ibland att anledningen till att socialdemokraterna startade broderskapsrörelsen var för att ge ett alternativ till frisinnet i Sverige i allmänhet och det norrländska inlandet i synnerhet.

Kristinas mor var bonddotter som förälskat sig i en tjusig men ansvarslös slarver. När hon gifter sig med denne man förbjuds hon av sin far, storbonden, att någonsin sätta sin fot i hemmet igen.

När maken tolv år senare dör i en simolycka blir Stinakajsa ensam med fem barn.

Flera av barnen går på fattigauktion till lägstbjudande. Men Stinakajsa har överlevnadsförmåga. Hon gör teer, salvor och tinkturer av bär och blad.

Inger Henricson har en stil som påminner mer om Vilhelm Moberg än västerbottniska författare som Sara Lidman, Torgny Lindgen och P-O Enquist. Det finns ett ärligt berättande och en stark solidaritet med gestalterna i hennes roman som är starkt övertygande. Hos de senare finns ofta känslan att de står bredvid sina romanfigurer och betraktar med en intellektuell och kontrollerad svalka. Inger Henricson skriver med bultande hjärta.

Kristina och Johan var författarens farmor och farfar. När hon berättar om hur Kristina som ung auktioneras ut till lägsbjudande är det hennes farmor hon berättar om. När hon berättar om hur myndigheterna river deras hem och farfar får sitta ett par veckor på "Vita duvan", fängelset i Härnösand, får att han inte har råd att betala böter är det hennes farfar och farmor hon berättar om.

En liten nyckelscen i romanen är kanske när Johan sitter i fängelset i Härnösand och bläddar i Bibeln. Han tycker inte att orden om salighet i himlen och tålamod på jorden inte säger honom något i den situationen han befinner sig i. Och varför hotar Bibeln med helvetet när det bevisligen finns här på jorden, i en mörk cell i Härnösand?

Mot slutet av berättelsen är Kristina trött. Hon noterar hur brobygget över Ångermanälven rasar och arton arbetare dör. Hitlers arméer ockuperar Norge och Danmark. Hennes röda söner kommer att skjutas av Hitlers arméer. Hon väntar varje dag på att få höra att den rödaste sonen ska spärras in på ett arbetsläger och arkebuseras.

Författaren växte själv upp i byn Klippsta, Hoting. Hon har också bott i Örnsköldsvik. Numera bor hon i Dorotea.

Stannfåglarna

Inger Henricsson

Roman

Bokverket

Annons
Annons
Annons