Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se upp för sär skrivningar!

/

Språket är väldigt lurigt. Ta till exempel barnet som vandrade i korridoren på sjukhuset och ville veta vad det stod på alla skyltar på dörrarna:

Annons

– Pappa, vad står det där?

– Där står det: Medicinförråd.

– Jaha, vad har dom där inne?

– Mediciner förstås, det förstår du väl.

Och vid nästa dörr:

– Pappa, vad står det där?

– Där står det: Huvudförråd.

– Jaha, och vad har dom… Hjälp!!!

Språket är ju också i ständig förändring. Det förnyas dagligen, till mångas fasa. En vanlig åsikt tycks nämligen vara att språket stod på toppen av sin utveckling just när vi själva gick i skolan. Längre tillbaka var det mossigt och krångligt (hafva, quinna, hvila), medan all förändring som skett efter vår skolgång är att klassa som totalt förfall (typ, ba, fett, homoäktenskap).

Själv tror jag att det bara är att försöka hänga med och påverka så gott man kan. För det är ju vi själva som förändrar vårt språk. Det är inte några små akademiledamöter eller språkingenjörer som sitter och bestämmer att vi ska blanda ihop ”före” och ”innan” eller säga ”typ” i slutet av varje mening, typ. Det är vi själva som gör detta så att det till slut anammas av de flesta andra, och då skriver akademiledamöterna in det i ordböcker och skrivregler. Själv försöker jag exempelvis tvinga in ordet ”färst” i språket, i komparationen ”få, färre, färst”. Där finns en språklig lucka som jag tycker man borde täppa till. (Exempel: Jag fick färst geléhallon, fy vad ni är nedriga!) Men än så länge har jag inte lyckats.

Enda gången jag personligen riktigt slår bakut och viftar med språkpolisbatongen i vädret är när själva betydelsen förändras. Det ser vi exempelvis i de frekvent förekommande särskrivningarna. Ta bara den klassiska skylten vid frysdisken: ”Fryst kyckling lever”. Ett litet mellanslag förändrar betydelsen från en maträtt till en medicinsk sensation!

Och det finns många exempel på detta. Här har vi några samlade i ett brev från en kåsör som söker jobb och berättar lite om sig själv:

Hej!

Jag är en tunn hårig kåsör som är djur och rökfri. Full ständigt. Jag är skribent utan vidare utbildning. Jag har också några extra knäck. Till exempel gör jag student plakat. Stora, tjusiga, och sedan blir varje student för packad i en påse. Jag är även barberare. Jag har en exklusiv rak apparat. Jag är också antik handlare och har en ljus stake som jag är mycket stolt över. Den har jag i mitt kassa skåp.

I övrigt är jag som små barns pappa oftast hemma och tvättar barn under kläder.

Jag äter det mesta, gärna snabb mat. Favoriten är ren korv. Och gärna en skål kul glass till efterrätt. Samt kanske en skum tomte eller två.

Min fru är hög stadielärare. Hon har en lång varig utbildning. Jag har en halv bror som är sjuk gymnast.

Annons
Annons
Annons