Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bjästa i repris

/

Annons

Förra veckan beslutades att Wikileaks grundare och talesman Julian Assange ska utlämnas från Storbritannien till Sverige. Detta för att han ska kunna höras om de misstankar som finns mot honom gällande våldtäkt och sexuella övergrepp.

Det var i somras som nyheten att Julian Assange var misstänkt för våldtäkt i Sverige kablades ut över världen. Två kvinnor stod för anklagelserna, men de anmälde inte Assange. Däremot vände de sig till polis för ett samtal då de ville veta om det fanns möjlighet för dem att kräva att Assange HIV-testade sig. Då de berättade vad som hänt valde polis att ta det till åklagare som i sin tur bedömde att det rörde sig om våldtäkt.

Redan samma dag som anklagelserna blev kända började Julian Assanges anhängare att kräva rättvisa, som i det här fallet betydde att han borde frikännas från misstankar. Hans fans var övertygade om hans oskuld. Hur de nu kunde vara det, då de inte närvarat vid de tillfällen då de sexuella övergreppen ska ha ägt rum.

Samtidigt påbörjades också en anmärkningsvärd smutskastningskampanj av de båda kvinnorna, där de på olika platser på nätet hotades och önskningar om att de skulle våldtas igen och igen framfördes.

Det är i sammanhanget väldigt svårt att inte tänka på händelserna i Bjästa som blev en riksomfattande nyhet i och med Uppdrag Gransknings program för ett år sedan. En flicka, utsatt för våldtäkt, smutskastades och mobbades så hårt att hon tvingades flytta från sin hemort.

Samtidigt hyllades den dömde våldtäktsmannen av samma personer som tvingade Linnéa (fingerat namn) att flytta.

Det finns stora likheter men såklart också olikheter. Till exempel är inte Assange dömd, och därför ska han behandlas som oskyldig till dess att annat har bevisats. Men på samma sätt som en misstänkt gärningsman har rätt att behandlas som oskyldig har även påstådda brottsoffer rätt att bli trodda. För att rättssystemet ska fungera måste en person som känner sig illa behandlad våga berätta och anmäla ett brott utan att utsättas för brutala hot och smutskastning. I fallet Assange är det inte bara en by som slutit upp mot kvinnorna, utan en global fan-club för Julian Assange.

Men det går att både behandla Julian Assange som oskyldig och samtidigt lita på kvinnornas vittnesmål.

Det är till och med möjligt att deras berättelser är helt sanningsenliga samtidigt som den misstänkte faktiskt inte gjort sig skyldig till brott mot lagen.

Vi har ett rättsväsende just för att reda ut om så är fallet. Till dess deras byråkratiska kvarnar malt färdigt önskar jag att vi ska minnas Bjästa, och visa både de båda kvinnorna och den misstänkte gärningsmannen den respekt de förtjänar, som människor. Man måste inte ens ta parti för endera parten, det går alldeles utmärkt att tro på att båda talar sanning och överlämna åt rättsapparaten att fälla domen.

Det kan också vara så att Julian Assange har uppfört sig som en skitstövel utan att för den skull vara kriminell, så om han frias betyder inte det att de båda kvinnorna dragit en vals för att smutskasta honom. Och även om han visar sig skyldig till anklagelserna behöver inte det betyda att han är en rakt igenom rutten människa.

Veckans album:

Det är kanske inte bara är veckans, eller månadens album. Det kanske till och med är årets album, som redan släppts. Det är ingen mindre än PJ Harvey som efter 19 år som musiker lyckats med sitt livs bästa skivsläpp. Ett måste även för den som aldrig gillat henne tidigare. Let England Shake.

Annons
Annons
Annons