Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Stenåldersfynd i Junsele

+
Läs senare
/
  • Annika Söderlind upptäckte hällmålningen under en skoterutflykt med familjen.
  • Kvartsådern, den mäktiga klippväggen, sprickan i berget, stenåldersbosättningen en bit bort – det finns många tänkbara förklaringar till att stenåldersmänniskorna målade bilder just på Spå Herr Olas klippa.
  • Vintertid är skotern det snabbaste och enklaste färdmedlet för den som vill ta sig till Spå Herr Olas klippa.
  • En del av hällmålningen på Spå Herr Olas klippa. Den soliga dagen ger inte de bästa förhållandena – målningarna träder fram tydligare vid fuktig väderlek.
  • Arkeolog Annika Söderlind gjorde fyndet i samband med en skoterutflykt. Den här dagen leder hon en liten expedition till Spå Herr Olas klippa.
  • Vägen upp till hällmålningen är brant. Annika Söderlind visar vägen.
  • Expeditionen tar paus vid den lyxiga konferensflotten Galaxen som för tillfället sitter fast i Betarsjöns tjocka vinterisar.

Arkeolog Annika Söderlind skulle göra en skoterutflykt med familjen. Det slutade med att hon hittade en hällmålning från stenåldern. – Ett fantastiskt fynd, den enda i Junsele, säger hon.

Arkeolog Annika Söderlinds skoterutflykt med familjen slutade med ett stenåldersfynd, en hällmålning vid Betarsjön i Junsele.

Det var mitten av mars och förhållandena var ganska besvärliga med stora mängder lössnö i branten. Men när Annika tagit sig en bit uppför bergväggen fick hon lön för mödan.

Under ett skyddande klippöverhäng hittade hon en roströd, delvis bevarad, hällmålning av en älg. Några andra, mer svårtydbara, fragment fanns också.

– Det var ett fantastiskt roligt fynd, säger hon.

– I Ångermanland har man hittills lokaliserat 16 hällmålningar, men det finns säkert många fler. I hela landet har man hittat totalt 45, så det är en ganska stor andel här uppe.

Hällmålningar återfinns ofta nära vatten och på anslående platser.

– Det verkar som om inramningen är viktig, ett av flera tänkbara skäl till att man valde just den här platsen, säger Annika Söderlind.

Hon pekar på en väl synlig kvartsåder i berget.

– Sannolikt var de också här för att hacka kvarts, som användes för att tillverka knivar och skrapor. Det finns en stenåldersboplats bara några hundra meter bort – det finns nog många fler runt Betarsjön. Förmodligen finns det fler hällmålningar också.

I bergväggen löper en kraftig spricka; gråberget vittrar sakta sönder. Annika Söderlind pekar på en brottyta med en halv färgprick.

– Till sommaren ska vi inventera området och se om vi hittar stenar som hört samman med hällmålningen.

Hällmålningen vid Betarsjön är gammal. Men riktigt hur gammal vet man inte.

– Kanske runt 6000 år, det är svårt att säga, säger hon.

Älgar är ett vanligt motiv både när det gäller hällmålningar och hällristningar – en mytologisk centralgestalt, säger Annika Söderlind. Teorierna kring älgen är många – magiska bilder för att främja jaktlyckan, en hyllning till älgkon som föder världen eller en berättelse om nattens älg som, innan dagen kan återkomma, måste dödas av en människa som bestiger himlavalvet.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons