Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rehabilitering - ett stort problem i Sollefteå

Annons
Rehabilitering - ett

stort problem i Sollefteå

Rehabiliteringen av patienter i Sollefteå är ett stort problem. Dels får inte patienterna inte den vård de behöver, dels har kommunen inga pengar. Samtidigt växer gruppen åldringar som behöver hjälp.

Idag bedriver kommunen och landstinget rehabilitering i samma hus men i olika våningsplan i Skärvstagården.

De två avdelningarna utför samma vård men styrs av två huvudmän. Det är två parallella organisationerna med vattentäta skott emellan, där knappast någon kommunikation förekommer.

Kommunens rehabilitering har akuta svårigheter att få personal. Landstingets allvårdsrehabilitering har gjorts om från vård till rehab utan några större förändringar (rehabilitering kräver till skillnad från vård en annan standard när det gäller funktion och arbetsmiljö). Det finns inget komplett rehabteam. Det finns heller ingen hem- eller dagrehabilitering inom Sollefteå- och Kramfors hälso- och sjukvårdsområde.

Allt fler patienter får inte den rehabilitering de har rätt till enligt hälso- och sjukvårdslagen. Rehabiliteringen är ett eftersatt område såväl inom landsting som som kommun.

Medicinskt färdigbehandlade skickas hem för fortsatt träning i hemmet men den uteblir ofta. Det framkommer av en alldeles färsk utredning som Rearbinstitutet har gjort.

Nu vill kommun- och landstingspolitikerna råda bot på problemen genom att öka samverkan mellan kommun och landsting och därigenom skapa en effektivare och billigare organisation.

En utredning med tre förslag har gjorts.

maria wennberg

0620 257 93

maria.wennberg@tidningen.to

FAKTA/Utredning med tre förslag

Förslag 1

Kommunen och landstinget satsar på en gemensam rehabavdelning med 27 platser. Det innebär att man bygger om kommunens rehabverksamhet på Skärvstagården men behåller cirka nio vårdplatser för särskilt boende. Fördelen med detta förslag är bland annat att det motsvarar det förmodade framtida vårdbehovet.

Nackdelen är att det blir dyrt att bygga om från 19 till 27 vårdplatser, det blir ingen sammanhållen organisation och det ges ingen möjlighet till hem- och dagrehabilitering.

Förslag 2

Gemensam rehabavdelning med 19 vårdplatser och satsning på dag- och hemrehabilitering.

Driftsformen kan vara en gemensam nämnd med representanter från kommun och landsting alternativt att kommunen köper tjänster från landstinget.

Fördelar är möjlighet till viss rehabilitering i hemmet och viss dagrehabilitering. Inga större kostnader för ombyggnad då vårdplatsantalet är oförändrat. För dag- och hemrehab krävs dock ombyggnad.

Nackdelarna är att de inte motsvarar det ökande vårdbehovet och att det kan bli problem med patientflödet på grund av för få rehabplatser. Patienter från Ramsele och Junsele har inte tillgång till rehabilitering i hemmet därför att resurserna inte räcker till. Rehabilitering för särskilt boende och dag- och hemrehab är otillräckliga.

Förslag 3

Innebär att man bygger ett Rehabhus och att all rehabverksamhet samlas under en organisation- kommunalförbundet. Det blir 23 rehabplatser, nuvarande allvårdsrehab byggs om till hem- och dagrehab, ett rehabteam byggs upp, rehabhuset ges en egen identitet och att konsultverksamhet inom smärtlindring och ortopedisk hjälpmedelsservice knyts till Rehabhuset.

Fördelen är att rehabiliteringsverksamheten täcker hela kommunen, patientflödet blir bättre, det blir en sammanhållen organisation, det täcker i viss mån rehabiliteringsbehovet i kommunen och det blir en bättre arbetsmiljö.

Nackdelen blir att det blir dyrt. 3,8 miljoner kronor mer i personalkostnader samt stora investeringskostnader för ombyggnad.

Politikerna i kommun och landsting ska nu ta ställning till dessa tre förslag för att komma till rätta med de växande rehabiliteringsproblemen.
Annons
Annons
Annons