Högutbildade lever längre

Elin Odelberg i 9:an på Vallaskolan tror inte att man kommer så långt utan gymnasieutbildning.

Fler lågutbildade än högutbildade dör i alla stora folksjukdomar. Samtidigt är det allt färre niondeklassare som är behöriga till gymnasiet. Sollefteåeleverna ligger dåligt till.

Socialstyrelsens och Statens folkhälsoinstituts första gemensamma rapport "Folkhälsan i Sverige" ska ge en aktuell bild över folkhälsan och de faktorer som påverkar hälsan. Vissa förutsättningar har blivit sämre.

Rapporten visar att personer med kort utbildning har sämre hälsa. Hos den femtedel av befolkningen som bara har grundskoleutbildning finns en stor del av alla skador och sjukdomar. Och skillnaden i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Dessutom har andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet.

2011 var det i Sollefteå kommun 15,9 procent av eleverna som inte var behöriga till studier på gymnasiet. Det här är fler än i såväl Härnösand som i Kramfors och i riket totalt. Anna-Lena Brantholm Lööw är rektor på Vallaskolan, som är den skola i kommunen som har flest högstadieelever. Hon tror att den godare hälsan hos välutbildade beror på att utbildning gör dem mer medvetna. Generellt tror hon att det gör att man lever på ett annat sätt.

– Med medvetenhet inser man i större utsträckning att "gör jag så här får det effekter på mig själv och mitt liv."

Den största risken med att det är så många som inte är behöriga till gymnasiet tror Brantholm Lööw är utanförskap; att de inte har någon social tillhörighet dit de går på morgonen.

– Har man inte tillträde till gymnasiet, har man inte tillgång till det de andra har; gemenskapen och möjligheten till utbildning. Att vara i sociala sammanhang tillsammans med andra, säger hon.

Hon skulle vilja att det satsas mer resurser på skolan.

– Om små inlandskommuner har högre procent som inte är behöriga till gymnasiet så måste det bero på något. Ju närmre utbildningscentra man finns, desto fler tar sig in på gymnasiet skulle jag tro. Det kan vara traditioner.

Kommuner som ligger långt ifrån orter med högre utbildning borde kompenseras i någon form, tycker hon.

– Om man kan se ett samband mellan till exempel Sollefteå och Härnösand, att utbildningen i Härnösand finns nästgårds, kan det vara så att elevernas släktingar och föräldrar studerat vidare. Men det är klart vi uppmanar elever att läsa vidare, för att inte hamna i utanförskap.

  • Andel ej behöriga till gymnasiet 2011

    Sollefteå 15,9 procent

    Kramfors 11,2 procent

    Härnösand 7,9 procent

    Riket 12,3 procent

Dela
  • +1 Intressant!