Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Älgar lämnas att självdö - jaktlag slarvar med eftersök

Älgar lämnas att självdö - jaktlag slarvar med eftersök

Med jämna mellanrum påträffas älgar som självdött efter skottskador. Senast under gårdagen undersökte Långselepolisen en älg som kan ha dött av en skottskada. Varje år beskjuts många älgar i länet - men långtifrån alla återfinns.

- Det är svårt att komma tillrätta med det här problemet, säger Bo Sennstam från Svenska Jägareförbundet.

Eftersök av älg är reglerat i lag. Om en älg försvinner efter att ha blivit beskjuten är jaktlaget är skyldigt att inom två timmar kunna ta hjälp av en hund som är speciellt tränad i eftersök.

Bo Sennstam säger inte direkt att en hel del jaktlag struntar i regelverket utan uttrycker det hela betydligt mer diplomatiskt:

- Det skulle kunna vara fler jaktlag som har en tränad eftersökshund, säger han.

Enligt honom handlar det varken om att det är svårt att spåra skadeskjuten älg eller att det är lätt att avgöra om djuret skadats av kulan eller ej. Han lägger ansvaret helt på jaktlaget:

- Ett av de stora problemen är jägarnas självkritik, som inte alltid är så stor när det gäller de egna hundarnas kapacitet. En hund måste tränas i eftersök för att kunna fungera väl även om den annars fungerar bra som jakthund.

Eftersök görs med hunden kopplad i lina. Många menar att man inte kan söka med hunden i lina, eftersom den då jagar sämre som löshund:

- Det stämmer inte. En hund kan lätt skilja på olika arbetsuppgifter om den tränas rätt, säger han.

Han förklarar att man kan öva eftersök med lina och sele. Hunden sammankopplar utrustningen med arbetsuppgiften och lär sig att inte blanda ihop det med själva jakten.

- Att träna sök är lätt; man kan börja när hunden är liten, dra en älgklöv över gården och vara noga med att ha sele och lina vid varje söktillfälle, säger Sennstam.

- Det är intresset att träna eftersök som fattas!

Många jaktlag anför också att man inte kunnat se något tecken på att älgen skadeskjutits - varken blod eller hår har hittats efter flera hundra meters spårande.

- Då kallar man älgen oskadd; sanningen är att de flesta älgar som lämnar skottplatsen är skadeskjutna på ett eller annat sätt, hävdar Bo Sennstam.

- Många skador lämnar mycket svaga eller inga spår; skott i våmmen eller tarmpaketet ger obetydlig eller ingen blödning och att hitta hårstrån som lossnat som tecken på att kulan träffat är ingen lätt uppgift i september.

Det är också så att en påskjuten älg som springer iväg måste räknas in i den tilldelade kvoten, även om den inte återfinns. För att slippa detta måste jaktlaget säkert kunna konstatera att älgen är oskadd.

- Det är nog inte så många som drar av en älg från kvoten om den inte är nedlagd, kommenterar Sennstam.

Han efterlyser ett mer prestigelöst samarbete mellan jaktlagen så att man kan hjälpas åt att hitta djuret; detta och att se till att ha tillgång till sökhund är a och o.

- Det skall ligga prestige i att göra sitt bästa för att hitta påskjutna djur, även om det kan vara svårt att erkänna ett misslyckande, säger han.

katarina östholm

0620-257 90

katarina.ostholm@tidningen.to
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons