Skolan hoppas på extramiljoner

"Eftersom det var bildningsnämnden fick minskade resurser förutsätter jag att pengarna kommer att återföras till nämnden", säger Birgith Olsson Johansson (S), nämndsordförande.

Regeringen backar om besparingar på gymnasiet. Nu ska 895 miljoner kronor ut till kommunerna, att fördela under två år.

När det nya gymnasiet infördes, GY11, minskade regeringen anslagen till kommunerna med närmare 675 miljoner kronor. Tanken var att kommunernas gymnasiekostnader skulle minska i den storleksordningen.

Så har inte skett. Därför har de minskade statsstöden mötts av kraftig kritik från flera håll.

– Sveriges kommuner och landsting har varit kritiska och vi har lyssnat på den kritiken och anat att de har haft en poäng, säger Jan Björklund, utbildningsminister till TT.

När regeringen nu backar innebär det att drygt 895 miljoner ska ges till kommunerna att fördela under två år. Detta för att hantera den övergångsperiod som är mellan det gamla och det nya gymnasiesystemet.

– För Örnsköldsviks del handlar det förmodligen om mellan 5 till 6 miljoner kronor extra. Vi får hoppas att pengarna återförs till skolan. Från vår sida ser vi gärna en satsning på lärarlöner, säger Johanna Jaara Åstrand, som sitter förbundsstyrelsen för Lärarförbundet.

De minskade statsanslagen har dock redan lett till konsekvenser här på hemmaplan. Här hanterade politikerna indragningen av gymnasiepengar genom att spara på bred front. Alla skolformer i kommunen drabbades, istället för att enbart ta besparingen på gymnasiet.

– Vi i nämnden har redan sett det som regeringen har kommit fram till, att det kostar mer att köra två gymnasiesystem samtidigt. Det är bra att regeringen nu har lyssnat till den massiva kritiken, säger Birgith Olsson Johansson (S), nämndsordförande.

– Eftersom det var bildningsnämnden fick minskade resurser förutsätter jag att pengarna kommer att återföras till nämnden, säger hon.

Dock finns en viss oro över hur extrapengarna kommer att hanteras. Det är som bekant politik i kommunens resursfördelning, inte minst mellan de olika nämnderna.

Men allt handlar inte om pengar. Bland kommunens gymnasielärare finns ett flertal kritiska röster kring hur väl den nya gymnasieskolreformen har slagit ut.

En flitig och kritisk debattör är Torleif Ljungroos, gymnasielärare på Parkskolan:

– Jag som lärare märker hur hårt GY11 har slagit mot undervisningen, inte minst för yrkesprogrammen när de gäller undervisningen i de mer teoretiska ämnena, säger han.

– Nu ska jag på halv tid undervisa en dubbelt så stor grupp, 30 elever, i samhällsämnen. Utvecklingen är inte bra och jag ser redan nu en försämrad kvalité i undervisningen.

Dela
  • +1 Intressant!